Plockar ner för att skala upp

IMG_8076

I veckan har vi arbetat med att plocka ner ett begagnat bågväxthus. Här ska vi odla tomater och morötter. Dra upp plantor. Kanske vinterförvara höns. Bygga om till fårstall. Planerna är många.

I början försökte vi skruva isär det men efter några timmar insåg vi att det var enklare att kapa alla skruvar med vinkelslipen direkt.

ineffektiv skördemogon

IMG_8062

Vi öppnar gårdsbutiken klockan tolv på lördagar. Förmiddagen ägnar vi åt skörden. Hittills har det varit ganska stressiga timmar. Ett tjugotal olika grödor ska skördas, buntas, sköljas och läggas upp på borden i butiken. Samtidigt som ungen inte har någon förskola och jag själv inte hunnit äta frukost. Bara att stå i kassan på eftermiddagen är ganska ansträngande så det vore skönt att inte vara uppstressad redan innan butiken öppnar.

Jag hoppas att vi med lite övning och planering kan effektivisera arbetet. Vi ska se till att kärl att skörda i finns framme så vi slipper springa runt och leta efter dem. Vi ska se till att lappar med priser finns uppsatta i butiken så vi inte behöver fundera på var vi ska ställa grödorna. Och vi ska se till att de kärl vi skördar i kan ställas in direkt i butiken. Nu har vi ägnat en hel del tid att flytta om grödorna mellan olika hinkar, påsar och lådor.

Kassaappraten

IMG_8067

Efter några veckors gårdsbutikförsäljning förstår jag varför man uppfann snabbköpskassor. Att väga, packa och ta betalt på ett hyfsat rationellt sätt kräver lite eftertanke. Efter att ha prövat lite olika lösningar känns det som att vi hittat något som duger nu.

Den stora vågen använder vi för att väga rovor, potatis och broccoli. Den  hittade jagn på en loppis för femhundra kronor och det blev en rejäl uppgradering jämfört med de hushållsvågar jag använt tidigare. Går till tjugo kilo, har en rejäl plats att lägga varorna på och visaren darrar inte fram och tillbaka som på mindre vågar. Snygg är den också.

På väggen har jag skruvat upp en ipad. Vi använder IZettle för kortbetalningar. Det är enkel kortläsare och en app till surfplattor. Både android och ipad stöds men den senare är betydligt mer användarvänlig. Samma app som hanterar kortköpen kan även registrera kontantbetalningar. Det gör bokföringen enkel och vi har bra koll på försäljningsvolymerna för våra olika grönsaker.

På hyllan står vårt lilla kassaskrin.

Jordgubbsmoras

IMG_8059

Jordgubbslandet har sett ganska trassligt ut på sistone med utlöpare blandade med våtarv och kvickrot i en salig röra. Att jag låtit det förfalla beror på att jag inte kunnat besluta mig för vad vi ska göra med utlöparna. Nu har vi krukat upp ett hundratal plantor som ska planteras ut så snart vi lyckats bestämma oss för var nästa jordgubbsland ska vara.

Så satte vi priserna

IMG_8065

Vi har funderat mycket på prissättning och paketering av våra grönsaker. Första helgen vi hade öppet i gårdsbutiken körde vi med kilopriser på nästan allt och försökte lägga oss ungefär på samma nivå som ekogrönsaker kostar i affären. Vi får inte kalla våra grönsaker för “ekologiska” eftersom vi inte är certifierade men jag tror de flest av våra kunder liter på att vi använder sunt förnuft när vi odlar. Den prissättningen resulterade i att många köpte ganska små mängder och att många blev förvånade över hur billigt det blev. Kanske beror det på att livsmedelsaffärens grönsaker är färdigförpackade och att folk därför har svårt att bedöma ett kilopris.

Andra helgen vi hade öppet hade vi övergått till styckepriser på allt utom rovor, potatis och broccoli. Tomater, ärtor och bönor packade vi i påsar med ett fast pris. Vi slapp väga så mycket vid betalningen och jag tror våra kunder kände sig tryggare med vad det de plockade på sig skulle kosta i slutändan.

Innan vi öppnade för säsongen var jag ganska orolig för att våra priser skulle uppfattas som höga. Visst har någon rynkat på näsan när de sett vad vi tar för nypotatisen men över lag tycks de förstå och värdesätta vad vi säljer. Det glädjer mig.

 

Mycket nu.

IMG_7956

Det händer mycket spännande nu. Om allt går i lås ska vi flytta hit ett stort bågväxthus nästa vecka (10×30 meter!). I går ringde jag lantbrukaren som arenderat våra två hektar åker och berättade att vi behövde använda dem för egna odlingar nästa år. Vi kränger grönsaker i gårdsbutiken så det står härliga till. Planerar för får nästa år. Skriver affärsplan.

 

bönfrossa

IMG_8025

Lagom till att gårdsbutiken öppnade har våra skär- och brytbönor börjat spruta ut baljor. De gröna brytbönorna kallas även Haricots verts. De äts förvällda i sallader eller till kött och fisk. De gula vaxbönorna har ungefär samma smak och användning.

Det gäller att hänga med om man ska hinna skörda innan de är förväxta. Helst skulle vi plocka varannan dag men vi nöjer oss med två gånger i veckan. Den ena gången går skörden till gårdsbutiken och den andra till oss själva.

IMG_8027

 

Idag plockade jag nästan två kilo bönor för syrning. Jag förvällde bönorna, lade dem på glasburkar och fyllde på med saltat vatten (drygt två matskedar till åtta decileter vatten). Nu ska de få stå i rumstemperatur i två veckor. Sedan lovar jag att berätta hur det smakar. Ett halvkilo fick inte plats i burkarna så de fick åka in i frysen.

IMG_8019

Att sälja sig och sin mat

När vi öppnade gårdsbutiken satte vi priset ungefär efter vad ekologiska grönsaker kostar i affären. Det resulterade i att många häpnade över hur billigt det blev när skulle betala.  Jag tror inte att folk i allmänhet betraktar ekologiska grönsaker i mataffären som billiga och jag har lite svårt att förstå varför de inte uppfattade även våra grönsaker som dyra. Delvis kanske det kan förklaras med olika syften med inköpen. Till gårdsbutiken kom de för nöje och njutning, till mataffären går de av nödvändighet. Många köpte ganska små mängder av varje grönsak. Typ 200 gram morötter eller fyra tomater. Troligen uppätet innan man ens hunnit hem. Alltså: de handlade mat för att njuta, inte för att leva.

Våra tomater är som godis och morötterna bättre än chips. De tål verkligen att njutas av. Men grunden för vårt odlande är en vilja att framställa mat till oss själva och andra som är nyttig och som mättar magar. Och för att bli mätt krävs mycket mer mat än vad de flesta köpte förra helgen. På sikt hoppas jag vi kan hitta kunder som vill göra vår mat till en avgörande del i kosthållningen. För att nå dit måste vi vara medvetna om hur vi paketerar våra produkter – både bildligt och bokstavligt. Gårdsbutiken ger oss fantastiska möjligheter att träffa våra kunder, höra vad de tycker om våra grönsaker, ge något tillbaka till byn och få direkt avsättning för det vi skördat. Men på sikt kanske den inte är vår enda försäljningskanal.

Hur vi lyckats med kålen

När vi öppnade gårdsbutiken förra helgen fick vi mycket uppskattning för vår fina kål. Många har haft problem med kålmal i år och flera berättade att hela skörden var uppäten. Så här gjorde vi:

Fina plantor

IMG_7653

Vi sådde plantorna i början av juni och planterade ut dem kring midsommar. Plantorna var jämnstora och friska. Jorden var välgödslad med gammal kogödsel en granne haft liggande sedan de slutade med korna.

Täckning

IMG_7847

Direkt efter planteringen täckte vi plantorna med fiberduk. Vi har använt en lite tjockare duk (22g/m2) av bättre kvalitet. De billiga konsumentdukarna bryts fort ner av solens UV-strålning och sprids i små flarn för vinden. För att förankra dukarna har vi använt sandsäckar av polypropylen. Tidigare har vi täckt med jord men sandsäckarna är mycket smidigare att arbeta med.

Biologisk bekämpning

IMG_7888

 

Trots duken insåg vi rätt snart att vi hade en del kålmal på plantorna. Efter att ha rådgjort med mer erfarna kollegor beslöt vi oss för att spruta kålen med Turex. Det är ett biologisk bekämpningsmedel som är godkänt i KRAV-odlingar. Det innehåller sporer från Bacillus thuringiensis och proteinkristaller som verkar i larvens mag- och tarmkanal. Larverna får i sig produkten genom att äta av de behandlade bladen. Behandlingen har vi upprepat ett antal gånger under sommaren. Det kan vara lite knepigt att hitta bra tillfällen att spruta. Medlet bryts fort ner av solens UV-ljus så det är bäst att spruta när det är molnigt eller på kvällen. Det ska inte heller vara för kallt. Vid temperaturer under tolv grader håller sig larverna passiva och äter inte av plantorna. Och då får de inte heller i sig av medlet. Regn spolar förstås bort medlet. Och själv ska man ha tid och lust. Att spruta turex är nästan tråkigare än att rensa ogräs. 

Helst skulle jag vilja slippa både den oljebaserade duken och den biologiska krigföringen men bättre än så här lyckas inte den ekologiska grönsaksodlingen än. I år har angreppen av kålmal varit riktigt stora och jag tror att nästan hundra procent av den kål som faktiskt skördas i år har sprutats med turex. Resten är uppätet.

IMG_7850

Turex säljs i enkilosförpackningar. De finns även i små konsumentförpackningar under varunamnet LarvSkydd. Kilopriset är det femdubbla men om man inte har så många plantor kanske det ändå blir billigare. För den som är intresserad finns mer information och produktblad på Nordisk Alkalis hemsida.