Förnuft och snusförnuft

Just nu läser jag, oklart för vilken gång i ordningen, Arne Næss Ekologi, samhälle och livsstil: utkast till en ekosofi. Det är en bok som jag på ett märkligt sätt känner sammanfattar sådant jag instinktivt känner men inte alltid formulerat.

Om vi börjar i det stora så har det viktigaste boken gett mig en tro på känsla och värdering. Vi måste fråga oss om vad det är vi vill, på ett mycket djupt plan, innan vi kan ta ställning till enskilda sakfrågor. Förnuftet är för honom det som leder oss till rätt beslut och visar vad som är förenligt med våra djupaste värderingar och känslor. Ett förnuft utan en känslomässigt klangbotten och utan tydliga värderingar blir ihåligt. Det blir vad Næss kallar snusförnuft – sådant som är förnuftigt bara i ett mycket snävt perspektiv, men oförnuftigt sett i ett bredare, värdeperspektiv. (Begreppsparet förnuft – snusförnuft används inte i Ekologi, samhälle och livsstil utan i den mer populariserade boken livsfilosofi).

Illustration 1: luften i centrala Umeå har varit dålig under lång tid på grund av trafiken genom staden. lösningen på detta är att bygga en ringled runt staden. Det kommer möjligen minska de skadliga partiklarna i staden (vilket alltså inte är felaktigt men snusförnuftigt) men det kommer med hög sannolikhet också ge oss totalt sett mer biltransporter, mer tid för många människor på våra vägar till och från jobb och högre energiförbrukning (längre väg med högre hastighet ger mångfalt högre förbrukning).

Illustration 2: du blickar ut över ett nyligen markberett kalhygge. Det finns mycket sakliga skäl för att förorda kalhyggen framför andra former av skogsbruk (och omvänt). Det gäller ekonomisk lönsamhet men det finns också forskning som hävdar att det ger ett högre upptag av kol från atmosfären. Det finns så att säga snusförnuftiga skäl för att välja skogsbruk som innebär kalhyggen. Men är det också förnuftigt? Den bästa måttstocken för det är att känna efter hur det känns. Är det så här vi vill att världen skall vara? Är det så här vi vill att skogen ska vara? Jag vet vad jag känner. Och jag är övertygad om att frågan om vad som är förnuftigt för oss som individer och som samhälle är allt för komplex för att lämnas åt experter.

Illustration 3: Den svenska grisnäringen upplever sig ha problem. Svensk djurskyddslagstiftning är hårdare än i vissa andra länder och det sägs göra att de svenska bönderna har svårt att konkurrera. Det fick en tidigare statsministern att vilja lätta på kraven.  Det låter nästan som en djurskyddsåtgärd att lätta på regelverket. Om vi inte räddar den svenska produktionen genom sänkta krav kommer den ju ersättas med utländsk med ännu lägre krav. Men det är ett exempel på Næss snusförnuft. För det är inte förenligt med våra djupare värderingar att plåga djuren mer än nödvändigt.

När jag skriver detta är det snart val och jag känner att det politiska samtalet i mycket hög grad rör sig på det snusförnuftiga planet. Det diskuteras vilka ytterligare maktmedel polisen ska få men väldigt lite vad som är ett gott samhälle. Det diskuteras olika kortsiktiga stöd till hushållen för att kompensera för stigande elpriser men vem vågar se de höga elpriserna som en möjlighet att ställa om samhället i en rimlig riktning? Vi diskuterar NATO-anslutning som vore det en teknikalitet och inte en fråga om vilka vi är och vill vara i förhållande till en ökande militarisering. I samtalet om skolan handlar det uteslutande om kunskap i mycket snäv mening och mycket lite om att fostra ansvarstagande medborgare.

Miljöpartiet, med rötter i den djupa ekologiska rörelsen, skulle kunna varit en hoppfull röst. På ett grunt plan är den politik miljöpartiet vill föra bättre än den många andra partier för fram. Mindre plastpåsar är generellt bättre än fler plastpåsar. Men var är samtalet om hur vi vill leva våra liv?

soffbordet

Jag har länge närt en dröm om att bli möbelsnickare. Det kommer jag kanske aldrig att bli men jag har faktiskt börjat snickra möbler.

Ett soffbord av egenhändig utformning och utförande. I grunden består bordet av furustavar 34×34 som är sammanfogade med lös not. Hela bordet är sedan sammanlimmat i ett stycke. Limmet tillsammans med sponten som låser konstruktionen i alla tre dimensionerna gör bordet starkt utan skruv eller spik.

Jag känner en stor tillfredsställelse över att ha lyckats vara någorlunda noggrann. I min självbild är jag annars lite yvig och slarvig.

Lärdomar:

  • Mät och dubbelmät
  • Man kan inte anstränga sig nog för att undvika utslag vid kapning
  • glue up is screw up. Jag skulle haft några hjälpande händer när jag limmade ihop eländet.
  • Slipa. Slipa. Slipa. Jag missade några ställen med de finare pappren och det syntes tydligt när jag betsade bordet. Det ger ett inte helt oangenämt rustikt intryck men det var inte vad jag hade tänkt mig. Min före detta sambo uttryckte det kärnfullt: “det ser ut som något som är köpt på Indiska. “

Bordet är ytbehandlad med Herdins oljebets (jag velade mellan “brun” och “mellanbrun”). Därefter ett lager linoljevax från Ottosons.

rotsakstvätten

En av Marstorps stolta jultraditioner är att uppfinna något som snurrar. Förra året var det hönsplockaren som jag byggde av en tvätmaskin och en byggsåg. I år arbetar jag med en rotsakstvätt. Att skölja rotsaker, särskilt morötter, har varit ett ganska tidsödande jobb i år och resultatet är inte alltid riktigt bra.

Principen är enkel. Grönsakerna gnuggas rena i en stor roterande trätunna. Smutsiga in i ena änden och rena ut i andra. Det har krävts en del klurande för att hitta en lösning som går att bygga av sådant som jag har hemma. Tunnan är byggd av glespanel och hålls ihop av två cykelfälgar. Fyra möbelhjul håller upp alltihop och så småningom kommer en vindrutetorkarmotor driva alltihop via en fläktrem.

Så här kommer det förhoppningsvis se ut när jag är färdig:

Dokumentation

Kära kollegor: hur dokumenterar ni vad som ska skördas, vad som skördats och eventuella avvikelser? Gör ni det alls? Vi har upplevt att vi ägnat mycket tid åt att fundera på vad som ska skördas och att skörda fel mängder. Vi har också fått ganska dåligt underlag på vad vi faktiskt skördat. Alla våra leveranser finns ju sparade men ibland har vi angett vikt, ibland antal – beroende på kund. Vi har också noll koll på från vilken sådd vi skördat och har därför ingen bra data på antalet dagar från sådd till skörd.

För att råda bot på det har jag börat fila på en databas. Här är ett skärmklipp från sidan där vi registrerar en ny skörd.

Det närmaste jag kommit ett färdigt system är AgSquared men jag tyckte det var lite för tungjobbat för min smak. Och så var jag sugen på att programmera igen.

För nördarna: Django och JQuery och Bootstrap.

Att lära av sina misstag

Året går mot sitt slut och vi försöker sammanfatta. En del i det är att försöka komma ihåg vad som gått åt helvete. Det blir en ganska lång lista och är faktiskt ganska hoppfullt – det mesta kan vi ganska enkelt åtgärda.

Som synes har vi inte beslutat om åtgärder för allt än. Här är det viktigt att försöka lista ut när problemet egentligen uppstod. Om rucculans återväxt blev ful kan det bero på hur vi skördade den första gången, odlingsmetoden, sortvalet, fiberdukstäckning eller timing.

 

problem åtgärd
Vattenledning från tjärnen strulade. Svår att få igång och tog sedan slut ?
Pumpen i bäcken hos Albin strulade. Tjuvsög luft? Problem att vattna och styra pumpen samtidigt Laga? Elpump?
Oklart vad vi egentligen hade för mål och budget
Försäljning till XXX blev mycket mindre än vi tänkt Prata med kund?
I ICA-kylen blev det mycket mjölkiga plastpåsar. Fult och inte säljande
Vi lyckas inte sälja tillfälliga överskott
Kunderna visste inte innan vad de skulle få Mejl innan?
Trångt i skåpis vid vissa leveranser Hyllor?
Försäljning till butik och resturang kunde varit högre om vi varit mer på och skickat listor/ringt regelbundet
Blomkål ruttnade(?)
Blomkål blev tidig alldelles för tidigt
Blomkål blev missfärgad av solen
Sniglar åt upp bönorna Täck inte med duk efter plantering
Bönor
Chili. åts upp av sniglar. Skördades knappt alls odla inte
Massor av gurka kasserad i juli
Hål i mypex med fel avstånd
Kålrabbi (Blaril) blev överstor. Trådig
Mangold. Skördemetoden gav ful återväxt
Morot angripen av något. Oklart vad. Somligt blev osäljbart. Annat såldes men var fult
Morot mycket ojämn uppkomst. Oklart om det beror på bevattning, såmaskin eller insekter
Paprika. Skördades knappt alls. Snigelangrepp odla inte
Ruccola återväxte som en annan sort
Ruccola var svår att torka om vi blev tvugna att skölja
Rädisor. De gula är fula
Massor av sniglar i salladen. Svåra att få bort vid sköljning ?
Sallad. För stor.
Sallad sniglar
Sallad. en sort ful och ömtålig
Spenaten blev för stor
Massor av squash kasserad
gul squash gav låg avkastning
Tomater gav låg avkastning odla inte
Hål i mypex med fel avstånd
Gluggig uppkomst. odla ej
små lökar odla ej
Ärter. Svåra att binda upp. Hängde. Trångt mot bondbönorna
Hönsen gav ingen vinst avskaffa
Mycket grästovor lades i gångarna. ROtade om sig Ta bort livskraftiga tovor
Mycket grästovor frästes runt. Plocka bort dem direkt innan fräsning om möjligt
Jacob vägrade använda jordfräsen Köp ny
Kanter blir inte frästa. Potatis inte kupad då fräs är på fel ställe? Köp aluminiumramper?
Fortfarande oklart hur kanter ska hanteras. Fräsa?
Våtarv i morot, potatis, lök ?
Onödigt mycket ogräs i potatisen
Ogräs växer in under kanten på växthuset. OGräs under verktyg. ?
Det hamnar en massa saker i Albins ladugård som vi inte vill ha i växthuset. I en enda röra…
Verktyg saknas
Sopor blev liggande i förrummet. Främst förpackningar från leveranser. ?
Albins ladugård blir avstjälpningsplats för allt som inte ryms vid växthuset?
IKEA-kassar blåste iväg
Körde fast med skåpis på åkern.
Mycket räknande/letande för att hålla ordning på bäddar pga ej märkta
Plantor hamnar ojämt ?
Obekvämt att bära plantor och planteringsrör
Plantering tar “onödigt” lång tid ?
För få plantor blev planteringsdugliga. Ledde till att kålplantor planterades på fel ställen
Svårt att hitta vilka brätten som skulle planteras
Kål planterades på fel ställe pga för få plantor = strul efteråt
För få brätten redan köpt fler. Behöver marginal
För få plantor. Dålig uppkomst av plantor gav för få plantor vid utplantering. Bättre bevattning alt. grokammare. Större marginal i antalet sådda plantor. Rutin för bevattning
Bevattning. Frön bortspolade. plantor borttorkade, frön möglade Grokammare. Placera sedan samtliga plantor på bord. Med färre/inga tomatplantor ryms de.
Rörigt bland brätten. Svårt att få överblick. Planera för bordsplacering av brätten
Svårt att så salladsfrön Köp pelleterat frö
Tomat/chili tar mycket tid i källaren odla inget innan slutet av april
Etiketter till krukor Prövade med “vattentåligt” papper. ?
Angrepp på kål i Växthus Rutin för Turex
Kål stod för länge i växthus Sådd senare än i år
Blomkål mognade för tidigt och blev förstörd Ta bort duk tidigare. Så senare alt. annan sort.
Plantor blev för stora – bars ut för avsvalning och avhärdning men då fanns ingen plan för vattning eller täckning ?
Få plantor avhärdades. Plan saknades ?
sallad som ska gro kallt kunde inte stå i växthus (?) = blev inte bevattnat. Blåste bort ?
Konflikt (?) om planering och spontanitet. Vem bestämmer vad som måste göras? Gemensam planering
Hönsen åt upp spenaten hönsen måste vara instängda
Spenaten blev för stor ?
tvättning av morötter tog mycket tid Bygga rotsakstvätt under vintern
Svårt att räkna vissa grödor ex huvudsallad Köp räkneverk (2st)
Svårt att skölja bort alla sniglar ?
Veckobrevet blir skrivit i sista minuten Skriv beskrivningar av sorter under vintern.
Ständigt för få behållare att skörda i. Köp fler. Oklart sort och pris
Behållare går inte att stapla om innehållet är för högt Köp rätt sort? Oklart
Oftast smutsiga när de ska användas Rutin för tvättning efter använding
Behållare har inget tydlig plats. Bestämd plats
Svårt att skölja i minusgrader (oktober) Försök skörda och lagra in så mycket som möjligt innan oktober. Större kylrum
Dokumentation svårtydd Digitalt system?
Svårt att veta hur mycket som ska skördas Små portabla vågar?
Ingen dokumentation av vilken kultur vi skördat från = ingen uppföljning om tid från plantering till skörd
Vissa kassar blev väldigt blöta i botten
I vissa kassar blev det väldigt “plastigt”
Mycket turex slängts Mindre förpackning eller dela?
Köpte för mycket gödsel. Sparat (kvalitet efter lagring)
Mycket jord inuti sallad. Spöregn? ?
Massor av bondbönor blev inte skördade och ej skördeklara
Vissa fröer tog slut Köp med mer marginal. En påse / skörd
Rädisor sådda för tätt och för glest. Gäller även andra grödor Testa och mät utmatning från såmaskin
Tid dokumenterades inte efter juli
Tid dokumenterades inte per arbetsmoment
Arbetade flera helger i början av juni Acceptera? Inga tomater?
Kontorstid sköts av Albin på kvällar. “osynligt” arbete. Gemensam kontorstid?
Växthusplasten skadad vid snöskottning Skotta bara mellan bågar
Tungt att skotta Skaffa snöslunga ELLER bita ihop
Nedre plasten trycks in av snö Skotta bort nedfallen snö genast
Vattnet fryser Koppla in värmeslunga

Leveranser

Odlingsåret går mot sitt slut. Idag har vi för åttonde gången kört in till stan med skåpbilen full med grönsakskassar. I samarbete med MinFarm levererar vi ungefär 50 grönsakskassar i veckan till privatpersoner i Umeå. Modellen påminner om CSA (Community Supported Agriculture) eller Lokal Andelsmat som det ibland kallas på svenska. I stort är vi väldigt nöjda med konceptet. Vi får iväg större volymer än tidigare och vi har minskat vårt svinn radikalt.

Så här såg innehållet i vår första leverans ut, i början av augusti.

img_0308

Det är lite av en utmaning att lyckas pussla ihop innehållet i kassarna så det blir en bra mix av rotsaker, gröna blad, sådant som kan lagras ett tag och sådant som är godast direkt när man kommer hem. Och inte räcker det med att bara lösa veckans kasse, vi måste prognostisera och försäkra oss om att vi klarar kassarna om en eller två veckor också.  Än så länge har det gått bra.

img_0482

Det blir en del logistik när 7-8 olika grödor ska fördelas i 50 papperspåsar. Vi har ägnat en hel del tankekraft åt att hitta ett effektivt och skalbart system. Men det ska jag berätta mer om i ett annat inlägg.

img_0493 img_0494