Året går mot sitt slut och vi försöker sammanfatta. En del i det är att försöka komma ihåg vad som gått åt helvete. Det blir en ganska lång lista och är faktiskt ganska hoppfullt – det mesta kan vi ganska enkelt åtgärda.
Som synes har vi inte beslutat om åtgärder för allt än. Här är det viktigt att försöka lista ut när problemet egentligen uppstod. Om rucculans återväxt blev ful kan det bero på hur vi skördade den första gången, odlingsmetoden, sortvalet, fiberdukstäckning eller timing.
problem | åtgärd |
Vattenledning från tjärnen strulade. Svår att få igång och tog sedan slut | ? |
Pumpen i bäcken hos Albin strulade. Tjuvsög luft? Problem att vattna och styra pumpen samtidigt | Laga? Elpump? |
Oklart vad vi egentligen hade för mål och budget | |
Försäljning till XXX blev mycket mindre än vi tänkt | Prata med kund? |
I ICA-kylen blev det mycket mjölkiga plastpåsar. Fult och inte säljande | |
Vi lyckas inte sälja tillfälliga överskott | |
Kunderna visste inte innan vad de skulle få | Mejl innan? |
Trångt i skåpis vid vissa leveranser | Hyllor? |
Försäljning till butik och resturang kunde varit högre om vi varit mer på och skickat listor/ringt regelbundet | |
Blomkål ruttnade(?) | |
Blomkål blev tidig alldelles för tidigt | |
Blomkål blev missfärgad av solen | |
Sniglar åt upp bönorna | Täck inte med duk efter plantering |
Bönor | |
Chili. åts upp av sniglar. Skördades knappt alls | odla inte |
Massor av gurka kasserad i juli | |
Hål i mypex med fel avstånd | |
Kålrabbi (Blaril) blev överstor. Trådig | |
Mangold. Skördemetoden gav ful återväxt | |
Morot angripen av något. Oklart vad. Somligt blev osäljbart. Annat såldes men var fult | |
Morot mycket ojämn uppkomst. Oklart om det beror på bevattning, såmaskin eller insekter | |
Paprika. Skördades knappt alls. Snigelangrepp | odla inte |
Ruccola återväxte som en annan sort | |
Ruccola var svår att torka om vi blev tvugna att skölja | |
Rädisor. De gula är fula | |
Massor av sniglar i salladen. Svåra att få bort vid sköljning | ? |
Sallad. För stor. | |
Sallad sniglar | |
Sallad. en sort ful och ömtålig | |
Spenaten blev för stor | |
Massor av squash kasserad | |
gul squash gav låg avkastning | |
Tomater gav låg avkastning | odla inte |
Hål i mypex med fel avstånd | |
Gluggig uppkomst. | odla ej |
små lökar | odla ej |
Ärter. Svåra att binda upp. Hängde. Trångt mot bondbönorna | |
Hönsen gav ingen vinst | avskaffa |
Mycket grästovor lades i gångarna. ROtade om sig | Ta bort livskraftiga tovor |
Mycket grästovor frästes runt. | Plocka bort dem direkt innan fräsning om möjligt |
Jacob vägrade använda jordfräsen | Köp ny |
Kanter blir inte frästa. Potatis inte kupad då fräs är på fel ställe? | Köp aluminiumramper? |
Fortfarande oklart hur kanter ska hanteras. | Fräsa? |
Våtarv i morot, potatis, lök | ? |
Onödigt mycket ogräs i potatisen | |
Ogräs växer in under kanten på växthuset. OGräs under verktyg. | ? |
Det hamnar en massa saker i Albins ladugård som vi inte vill ha i växthuset. I en enda röra… | |
Verktyg saknas | |
Sopor blev liggande i förrummet. Främst förpackningar från leveranser. | ? |
Albins ladugård blir avstjälpningsplats för allt som inte ryms vid växthuset? | |
IKEA-kassar blåste iväg | |
Körde fast med skåpis på åkern. | |
Mycket räknande/letande för att hålla ordning på bäddar pga ej märkta | |
Plantor hamnar ojämt | ? |
Obekvämt att bära plantor och planteringsrör | |
Plantering tar “onödigt” lång tid | ? |
För få plantor blev planteringsdugliga. Ledde till att kålplantor planterades på fel ställen | |
Svårt att hitta vilka brätten som skulle planteras | |
Kål planterades på fel ställe pga för få plantor = strul efteråt | |
För få brätten | redan köpt fler. Behöver marginal |
För få plantor. Dålig uppkomst av plantor gav för få plantor vid utplantering. | Bättre bevattning alt. grokammare. Större marginal i antalet sådda plantor. Rutin för bevattning |
Bevattning. Frön bortspolade. plantor borttorkade, frön möglade | Grokammare. Placera sedan samtliga plantor på bord. Med färre/inga tomatplantor ryms de. |
Rörigt bland brätten. Svårt att få överblick. | Planera för bordsplacering av brätten |
Svårt att så salladsfrön | Köp pelleterat frö |
Tomat/chili tar mycket tid i källaren | odla inget innan slutet av april |
Etiketter till krukor Prövade med “vattentåligt” papper. | ? |
Angrepp på kål i Växthus | Rutin för Turex |
Kål stod för länge i växthus | Sådd senare än i år |
Blomkål mognade för tidigt och blev förstörd | Ta bort duk tidigare. Så senare alt. annan sort. |
Plantor blev för stora – bars ut för avsvalning och avhärdning men då fanns ingen plan för vattning eller täckning | ? |
Få plantor avhärdades. Plan saknades | ? |
sallad som ska gro kallt kunde inte stå i växthus (?) = blev inte bevattnat. Blåste bort | ? |
Konflikt (?) om planering och spontanitet. Vem bestämmer vad som måste göras? | Gemensam planering |
Hönsen åt upp spenaten | hönsen måste vara instängda |
Spenaten blev för stor | ? |
tvättning av morötter tog mycket tid | Bygga rotsakstvätt under vintern |
Svårt att räkna vissa grödor ex huvudsallad | Köp räkneverk (2st) |
Svårt att skölja bort alla sniglar | ? |
Veckobrevet blir skrivit i sista minuten | Skriv beskrivningar av sorter under vintern. |
Ständigt för få behållare att skörda i. | Köp fler. Oklart sort och pris |
Behållare går inte att stapla om innehållet är för högt | Köp rätt sort? Oklart |
Oftast smutsiga när de ska användas | Rutin för tvättning efter använding |
Behållare har inget tydlig plats. | Bestämd plats |
Svårt att skölja i minusgrader (oktober) | Försök skörda och lagra in så mycket som möjligt innan oktober. Större kylrum |
Dokumentation svårtydd | Digitalt system? |
Svårt att veta hur mycket som ska skördas | Små portabla vågar? |
Ingen dokumentation av vilken kultur vi skördat från = ingen uppföljning om tid från plantering till skörd | |
Vissa kassar blev väldigt blöta i botten | |
I vissa kassar blev det väldigt “plastigt” | |
Mycket turex slängts | Mindre förpackning eller dela? |
Köpte för mycket gödsel. Sparat (kvalitet efter lagring) | |
Mycket jord inuti sallad. Spöregn? | ? |
Massor av bondbönor blev inte skördade och ej skördeklara | |
Vissa fröer tog slut | Köp med mer marginal. En påse / skörd |
Rädisor sådda för tätt och för glest. Gäller även andra grödor | Testa och mät utmatning från såmaskin |
Tid dokumenterades inte efter juli | |
Tid dokumenterades inte per arbetsmoment | |
Arbetade flera helger i början av juni | Acceptera? Inga tomater? |
Kontorstid sköts av Albin på kvällar. “osynligt” arbete. | Gemensam kontorstid? |
Växthusplasten skadad vid snöskottning | Skotta bara mellan bågar |
Tungt att skotta | Skaffa snöslunga ELLER bita ihop |
Nedre plasten trycks in av snö | Skotta bort nedfallen snö genast |
Vattnet fryser | Koppla in värmeslunga |
Tack för era problem 🙂 Att lära av andras misstag ger mycket mer än att läsa bloggar som bara dokumenterar sina framgångar.
Jag säger också tack. Och skäms lite för att vi nog tillhör den ovan nämnda skaran som mest berättar om det som går bra. Det blir väldigt tydligt här hur pass komplext det faktiskt är att odla storskaligt. Visst, går det enligt plan så är det ju om inte enkelt, så i alla fall inte rymdvetenskap. Men så snart saker inte växer som man har tänkt sig, ohyran slår till eller vädret ställer till det så blir det ju strul i flera led. Ni gör det bra tycker jag, heja er!
Mycket värdefull läsning! Tack
Du vet att 2016 var det sämsta odlingsåret i MANNAMINNE. Kanske typ svältåren 1860. Tyvärr gynnade detta sniglar och detta problem behöver ni se upp med. Ni måste veta var ni letar upp dem i tid.
Jag gillar ärligheten i dig långa uppräkning. Mycket kan justeras med mer kunskap. Att planera är din styrka och planering betyder också att ligga steget före. Mycket mer kommunikation med och besök hos de ännu verksamma odlare med samma förutsättningar kan ger er så mycket mer hjälp! Stackars hönsen som inte lägger guldägg!
hörs
Kolla in boken “The Lean Farm, How to minimize waste…” av Ben Hartman. Den handlar ganska mycket om hur man hittar effektivare sätt att arbeta och slipper slöseri, både av skördade grönsaker men också sin egen arbetstid. Som grund ligger väl Toyota-modellen.
Det låter kanske alldeles för högteknologiskt men tanken är att göra det enklare för sig. Varför göra det omständigare och dyrare om man kan göra det smidigare?