Alltihop började med självhushållning. Sedan kom gårdbutiken och försöken att tjäna pengar. Tes, Antites och Syntes. Nu är det dags att angripa självhushållningen på samma rationella sätt som vi arbetar med försäljningen. Alltså: hur mycket, när, hur och av vem? Hur kokar vi blåbärssylt på bästa sätt. Om vi vill dricka en pilsner om dagen och är typ tre vuxna behöver vi 360 liter öl. Med mina små satser innebär det att jag måste brygga minst var tredje vecka och det låter ju inte riktigt rimligt. Vidare: hur många morötter äter vi under ett år? Älgörten ska plockas till dricka i god tid innan den blommar ut.

Om jag med precision kan planera vad som ska odlas under året ska jag väl också kunna bestämma vad som ska ätas under tolv månader.

Här är en skissartad början till planering.

Öl
Vin??
Rökt skinka	fryst
Pulled pork	port. fryst i plastlådor
pulled chicken	port. fryst i plastlådor
Köttfärslimpa	port. fryst i plastlådor
Köttfärssås	port. fryst i plastlådor
Korv???
Syrad skinka
Sidfläsk
Odlat, bearbetat
Torkade äpplen	burk
Äppelmos	burk
Rabarbermarmelad	burkar
Jordgubbar	sylt
Surkål, vitkål
Surkål, rödkål
Bönor syrade
Ketchup
Chili	torkad
Vinbärsgele
Krusbärsmarmelad
Äppelmust
Cider???
Odlat, färskt
Morötter	i jordkällare
Rödbetor	i jordkällare
Vitkål	i jordkällare
Potatis	i jordkällare
Kålrot
Kålrabbi
Odlat, fryst
Frysta grönsaker	fryst
Spenat	fryst
Broccoli	fryst
Blomkål	fryst
Bondbönor	frysta, förvällda
Jordgubbar	fryst
Skogen
Kantareller	torkade
Hjortron	fryst
Hjortron	sylt,
Lingon	sylt
Älgörtsdricka	flaska, svalt
Blåbär	frysta
Blåbär	Sylt
Kryddor???
Pesto
Kött
Griskött, blandat
Lamm???
Nöt???
Älg???

 

Jag tycker som bekant om att förstå hur saker fungerar. Öl till exempel. Jag har bryggt fem sex satser med köpt malt, humle och jäst. Det blir gott, billigt och är ett trevligt, om än kladdigt, söndagsnöje.

Men jag är lite provocerad av att behöva köpa malt. Jag har bara gjort lite planlöst googlande i frågan men det tycks vara ganska noga med vilka sorter man använder. Har någon av mina läsare försökt odla korn och humle själv för ölbryggning? Dela i så fall genast med er av vad ni lärt er!

Jag ägnar några dagar åt matlagning. Igår städade jag skafferiet. Några miljoner halvtomma mjölpåsar har försvunnit.

Jag funderar på hur matlagningen kan effektiveras. Mycket av mitt liv är genomtänkt och planerat men när det kommer till köket går mycket på improvisation. Det är inte för att jag tycker om att jonglera vid spisen och följa kulinariska infall. Tvärt om – det handlar snarare om ointresse.

Låt mig exemplifiera: Finns det något skäl att köpa pasta mer än en gång om året? Vi äter åtminstone ett kilo pasta i veckan i den här familjen – minst femtio kilo om året. Varför inte köpa det en gång för alla? Det kommer vara uppätet långt innan bäst före-datumet.

Eller salt. Finns det någon anledning att köpa salt mer än en gång i livet? Två-tre säckar livsmedelsgodkänt salt på säck kan inte kosta många kronor. Samma sak för socker, peppar (hela korn), nudlar eller diskmedel.

Förutom att det skulle innebära en enklare vardag skulle det underlätta när zombierna anfaller. Bilden nedan visar en prepper i vardande.

 

 

 

Växthuset är fyllt med tomater. En hel del inte särskilt vackra. De stora temperatursvängningarna gör att de spricker. Idag kokade vi ketchup på tio kilo tomater.

Ungen tyckte det var roligt att hjälpa till men att den köpta på flaska var mycket godare. Den innehåller ungefär 200g tomat per 100g frukt. Den jag gjort innehåller nästan ett halvkilo frukt per hekto. Konstigt.

 

Nu börjar det bli dags att ta vara på skörden om vi ska ha något att äta i vinter.

Kålhuvderna delades i mindre bitar, kördes i matberedaren och stoppades i plasthinkarna vi använt till ölbryggning.  Sen i med salt (utan jodd!) blanda och banka. Storsläggan fick fungera som stamp.

Överst lade jag några kålblad och på dem vattenfylda plastpåsar som tyngd. Nu ska det få stå i rumstemperatur några dagar och sedan lite svalare i några veckor. Det är ungefär 50 liter, det vill säga ungefär en och en halv liter i veckan fram tills vi kan börja skörda färsk kål igen.

 

  Jag har fått en del frågor om hur vi förvarar grönsakerna över vintern. Det här är första året då vi har ett rejält överskott av annat än potatis. Visst har vi sparat några hinkar morötter och lite rödbetor tidigare men i år har vi verkligen fyllt förråden. Det kommer krävas planering även av matlagningen om vi ska lyckas göra av med alla kålrötter och morötter. Vi förvarar skörden i matkällaren under köksgolvet. Det duger men det är inte optimalt. Där nere är det ståhöjd – för en treåring. Själv får jag krypa omkring på alla fyra. Skörden lägger vi i brödbackar som vi trär plastsäckar kring. Det gör det ganska lätt att lasta ner grönsakerna och förhoppningsvis håller det kvar fukten. Egentligen borde man täcka dem med sand eller torv för att buffra lite fukt men det har vi inte gjort i år. Trots några rejäla frostnätter är det fortfarande ganska varmt där nere men jag hoppas det kyls ner fort nu när hösten kommit på allvar. För något år sedan lade vi om och isolerade köksgolvet. Det har inneburit att det blivit minusgrader nere i källaren. Därför måste vi sätta ner en liten frostvakt efter nyår både för grönsakernas skull och för vattenledningarna. Det känns lite surt att vår tilläggsisolering resulterat att vi använder elvärme UTANFÖR klimatskalet.

 

Så här roligt är det att vara tre år och skala bondbönor.

Själv är jag lite mer bedrövad. Vi hade kraftiga angrepp av bladlus på bönorna och jag upptäckte dem alldeles för sent. Därför blir skörden ganska liten i år.

Nu har vi stängt butiken och på allvar börjat fylla våra egna förråd. Eftersom det fortfarande är lite varmt i matkällaren skulle jag helst skulle jag haft kvar rotsakerna i landet ett tag till. Men vi vill hinna gödsla och jordbearbeta innan höstregnen sätter på allvar och då kan  grönsakerna förstås inte vara kvar där. Det ska bli spännande att se vad som tar slut för tidigt och vad vi har för mycket av. Åttio kilo kålrötter ligger prydligt staplade i plastbackar med sopsäckar runt. Jag gissar att vi kommer ha svårt att äta upp dem allihop.

Vi har odlat mycket chili i år. Fyra sorter och en bra bit över tjugo plantor men försäljningen har gått lite trögare än vi väntat oss.

Nu försöker jag rädda vad som räddas kan. De här frukterna hänger i kökstaket på torkning och andra har jag prövat att mjölksyra. Nästa år får se till att bättre matcha tillgång och efterfrågan.

Det är alltid lite stressigt på morgonen här på Marstorp. Så också förra fredagen. Jag hade just lyckats få av ungen pyjamasen, när jag råkar titta ut genom fönstret. Därute står två rådjur och kallasar på min grönkål. Jag försöker gräva fram kameran för att ta ett kort, jaga iväg rådjuren innan de ätit för mycket och få på ungen en blöja innan hon kissar på köksgolvet. Och misslyckas fullständigt med alltihop.

Nu är det bara småmorötterna och lite jordärtskockor kvar ute.