hinkämne

IMG_8251

Vi har under åren skaffat oss några miljoner plasthinkar. Vi använder dem bland annat till grisarnas mat, när vi skörar tomater och när vi sätter vitlök. De är billiga och somliga duger för livsmedel. Men de är svåra att hålla rent och går lätt sönder. Efter något år är de mycket sköra. Därför funderar vi på att investera i ett tiotal rejäla rostfria hinkar. De är minst tio gånger så dyra som plasthinkarna men håller mycket längre och är trevligare att jobba med.

Någon som har tips på en bra leverantör?

Finsk hävkraft

 

 

Vi värmer huset med ved. Vi har ingen egen skog och köper det mesta men det blir alltid något träd som blåser omkull. Nu senast var vi tvungna att ta ner en björk som växt in i avloppet. Jag klöv upp den med motorsågen i höstas men längre kom jag inte innan snön kom och täckte över traven. Nu har den tinat fram igen och – äntligen! – får jag användning för min julklapp: en finsk hävkraftsyxa.

 

IMG_3434

Till skillnad från en vanlig tråkigt symetrisk yxa har hävkraftsyxan sitt masscentrum förskjutet i förhållande till eggen. Det innebär att rörelsekraften vrider yxan när den träffar veden och bänder isär klabben. Det tar ett tag att lära sig tekniken. Jag har blivit bättre, men inte så här bra:

href="http://www.youtube.com/watch?v=KCJADv2shNE

IMG_3436

Från finland kommer även detta trick: ett bildäck monterat på huggkubben. Förutom lite extra säkerhet sparar däcket på ryggen. Det tunga jobbet med att hugga ved är ju inte att lyfta yxan utan att lyfta vedklabbarna som ramlat på marken. På det här viset slipper man det.

 

ett paket från Kina.

Igår kom det ett paket från Kina. En drös Lysdiods-lampor som efter bästa förmåga ska imitera solen. Vi får se om förkulturen går på finten.

Lamporna inhandlades på ebay för 3 dollar stycket och med fri frakt.

Hur arbetsförhållanderna är i fabriken där de tillverkas? Inte en aning. Men det har jag å andra sidan inte om jag köper motsvarande lampa till dubbla priset på Clas Ohlson.

Växthuset

I våras fyndade jag ett växthus på blocket. 40 kvadratmeter med ny plast från någon som odlat majs i Tärnaby. Det blir inte så mycket vinterodling i år, så det fick komma till annan användning.

Redskapsbod för en slarver

Tills nu har jag förvarat redskapen på gräsmattan. Det gick i våras, men nu när gräset börjar bli flera decimeter högt blev det ohållbart. Av en liten bit pannplåt och några spillbitar fixade jag ihop det här redskapsskjulet. Visst kommer de fortfarande bli blött när det regnar men förhoppningsvis torkar de upp fort nu när det inte ligger i det fuktiga gräset.

Icke-hållbar energiförsörjning

Vi värmer huset med ved. När vi flyttade in var vedboden fylld med ved. Den hade säkert legat där i tio år. Torr javist. Men eländigt ojämn i storlek och kvalitet. Förra våren var det nästan tomt i vedboden och vi köpte 30 kubikmeter björkved. Hälften staplade vi direkt i vedboden och hälften staplade vi utomhus.

Först fick veden utomhus stå utan tak, men i början av juli byggde jag ett tak till den. Jag hade fyra meter långa tryckade brädor och jag tyckte det var synd att kapa ner dem. Därför fick taket ett helt genuint uttryck.

Där har taket stått hela vintern. Tyngt av en halvmeter snö. Pressenningen har smattrat i decemberstormarna. Det bästa med att stapla ved är ju att man sedan under ett helt år får gå och titta på resultatet. Känna sig duktig. Varje morgon har jag sett ut genom sovrummsfönstret och belönats av den här utsikten.

Säg den lycka som varar. Idag vaknade jag istället av ett rejält brak.

Visst hörde jag att det blåste rejält inatt, men så här? Hela taket har förts några meter åt sidan av vinden och lagt sig tillrätta med benen i vädret. Nu ligger pressenningar, tryckimpregnerat virke, barnvagnar och spännband i en salig röra.

Men, som dom säger, det ska regna på veden sju gånger innan den är torr.

 

 

växthuset

Idag blev det äntligen tid att sätta igång med växthuset. Efter en vinter av högtflygande planer, djärva skisser och förkastade idéer har jag till slut beslutat mig för ett 4×4 meter stort växthus. Stommen byggs i 2×3″ virke och sammanfogas med färdiga beslag i metall. Växthuset kommer kläs med byggplast.

Medan ungen sov lunch passade jag på att kapa upp reglarna till stommen och olja in det med halvolja (hälften rå linolja, hälften terpentin). Ändträet strök jag på några varv, det sög rejält.

Sen kom regnet och inte förrän nu på kvällen fick jag tid börja montera. Jag började skruva ihop växthuset upp och ned. Det var lätt att montera benen i nocken. Men värre blev det när det skulle vändas på rätt köl.

Men efter lite trixande gick det.

Att flytta det från monteringsplatsen till landet visade sig också vara lättare sagt än gjort. Man tager vad man haver och nöden är alla uppfinningars moder och så vidare.

Min med möda djupgrävda jord riskerar en ordentlig tillplattning när växthuset ska lyftas på plats.

Här är vad jag lagt ut hittills:

Reglar 300
vinkelbeslag 700
Plastfolie 300
Skruv mm 200
summa 1500

Till det kommer säkert läggas ytterligare 500 kronor för gångjärn, mer skruv och häftklammer. Till virket som inte hör till stommen tänker jag använda spillbitar jag redan har liggande. 125 kronor per kvadratmeter är ändå ett ganska hyfsat pris.

Jag ska återkomma när bygget kommit lite längre med ordentliga riktningar.

sutterängkompost

Läget är oförändrat. Snön ligger som ett hån över markerna. I väntan på bättre tider tänker jag berätta om min kompost.

Komposten var det första jag ordnade när vi flyttade hit. Den består av två behållare på vardera en kubikmeter och byggt av virke från ett trädäck vi rev. Behållarna är nedgrävda i en slänt så när man fyller på komposten gör man det uppifrån. Det är lätt att tippa i från en skottkärra. När det är dags att köra ut komposten till landet ställer man skottkärran nedanför slänten istället och lastar i. 

 

Jag har inte använt komposten som jag tänkte när jag byggde den. Det mesta ”gröna” hamnar direkt på landet. Gräsklipp använder jag som täckmaterial i odlingslådorna. Rabarberblad, potatisblast och annat grönt som vi inte äter slänger jag också direkt på landet. På höstarna har jag krattat ihop löv och täckt jorden med. Istället är nu komposten fylld med matrester och strö från hönshuset. Det har varit några skator och dragit i matresterna. När jag får tid ska jag bygga ett råttsäkert lock.

 

 

fröförvaring

Så här förvarar jag mina fröpåsar:

I fotofickor för 10x15cm bilder. Ordning och reda! Fickor för 150 fröpåsar kostar 59 spänn på clas ohlsson, men de finns säkert billigare någon annanstans.