Tidsödande projekt

 

 

Vi fortsätter arbeta med växthuset. Nu är alla bågar resta. Innan snön kommer på riktigt hoppas jag hinna efterdra skruvarna och förbättra jordankarna. Gavlar och plast får vänta till våren. Vi har redan lagt mycket mer tid på nedplockning och uppsättning av växthuset än jag kunde ana.

IMG_8407

 

 

 

En existentiell fråga

Fyra professorer från SLU har med buller och bång lanserat sin nya bok i Svenska Dagbladet. De försöker leda i bevis att ekologisk odling inte är nyttigare, inte är mer klimatsmart, inte innehåller mindre gifter och att de ekologiska skördarna är mindre än de konventionellt handelsgödslade. Helt enkelt: konventionell odling är bättre än ekologisk.

Efter debattartikeln har andra forskare ifrågasatt slutsatserna i artikeln. Jag är inte rätt person att bedöma de vetenskapliga utsagorna om skördenivåer eller gifthalter men det är uppenbart att forskningsläget inte alls är så entydigt som debattartikeln gör gällande.

De senaste dagarna har flera personer frågat mig om vad jag tror om artikeln. Istället för att ge mig in i den naturvetenskaplig debatten vill jag försöka formulera några lite mer filosofiska eller ideologiska tankar.

“Syftet med jordbruket måste vara att producera tillräckligt med mat av god kvalitet med så lite miljöstörningar som möjligt”, skriver SLU-forskarna. Jag reagerar på uttrycket “miljöstörning”. Jag tror det speglar en världsbild där människans industrialiserade jordbruk separeras från den orörda “naturen”. Själv talar jag hellre om ett jordbruk “i samklang med naturen” eller på “naturens villkor”. Jordbruk utan miljöstörning är igenväxt och ogräs. Den som njuter av betade hagar, nyslagna ängar eller välrensade morotsland njuter av just miljöstörning. Jordbruk innebär oundvikligen att vi påverkar naturen. Ibland till det sämre, ibland till det bättre. Vetenskapen ensam kan inte skilja det ena från det andra, för det krävs kännande människor.

Jag har ett starkt personligt band till den ekologiska odlingen. Förutom att vara ett svar på den konventionella odlingens brister och risker har den gjort mitt liv och mitt arbete mer meningsfullt. Stefan Sundström har någonstans sagt att komposten är det närmaste han kommer en religion. Det känner jag igen mig i. Av jord är jag kommen jord skall jag åter bli. Och så vidare.

Forskarna bakom debattartikeln diskuterar inte sina personliga relationer till den ekologiska odlingen. Istället gör de stor sak av att de baserar sina uttalanden på forskning. “Ett vetenskapsbaserat jordbruk utan ideologiska förtecken är vägen framåt“, skriver de i debattartikel. Och i DN några dagar efter debattartikeln: “Att prata om känslor och existentiella saker när det gäller naturvetenskap, tycker inte jag hör hemma på ett universitet”. Det förhållningssättet kan möjligen vara rimligt om vi diskuterar väl definierade frågor av teknisk art. Gör man, som forskarna bakom debattartikeln, anspråk på att berätta hur vi bäst producerar vår mat är det både oärligt och naivt.

Ur ett utvecklingshistoriskt perspektiv är födointaget en av de mest ursprungliga funktionerna. Ätandet är för människor, som för djur, ett grundläggande villkor för vår överlevnad. Vår mat är, om något, en existentiell fråga.

Arne Næss har jag skrivit om tidigare. Hans distinktion mellan förnuft och snusförnuft tror jag kan vara till hjälp även denna gång. Han menar att för att ett beslut ska vara verkligt förnuftigt krävs, att det står i samklang med våra djupaste värderingar. Om vi inte beaktar värdefrågorna blir våra beslut snusförnuftiga – torrt kalkylerade och meningslösa. Ska vi hävda att vi handlar förnuftigt, rationellt, måste vi börja med våra känslor och vår “livsfilosofi”. Hur ser vi på våra medmänniskor? Hur ser vi på naturen? Är vi en del av den eller står vi över den? Storskalighet eller småskalighet? Är våra djur medvarelser eller produktionsenheter? Och så vidare. Känslorna, säger Næss, kan hjälpa oss förankra de konkreta och tekniska  besluten med vår värdegrund. I motsats till SLU-forskarna menar Næss att känslorna kan vara “förnuftets röst”. Jag försöker själv lära mig lyssna och förstå den rösten.

Debattartikeln ställer det ekologiska jordbruket mot det konventionella Det förstnämnda präglas av att djur- och växtproduktion samsas på samma gård med slutna kretslopp. Det senare av en hög grad av specialisering, mekanisering och användande av handelsgödsel som importeras till gården. Trots att det konventionella jordbruket möjligen har högre avkastning, kanske rent av mindre näringsläkage, säger min känsla att det ekologiska alternativet leder närmare den värld jag vill leva i.

saknad bit

 

beslag

Nästa helg ska vi försöka resa bågarna till växthuset. Det var ganska mörkt och eländigt när vi plockade ner det så en del beslag blev kvar någonstans i lervällingen. Med lite tur hittar vi en verkstad som kan tillverka nya fästplattor innan fredag.

 

Man ska ha husvagn

 

Vi har blitt med husvagn. Eller snarare våra höns har blivit det.

IMG_8378

 

Om inte min kompanjon Jakob tycker annorlunda flyttar våra höns in i den här flotta vagnen till våren. Under barmarkssäsongen drar vi ut den på vallen och stänger in hönsen med elnät. På vintern rullar vi in den i växthuset. Hönorna tycker inte om snö men om vi slänger in lite halm i växthuset kommer de nog vilja gå ut och motionera.

Järnhästen

 

IMG_8391

 

Under sommaren har jag samlat på mig en del hästredskap som jag tänkt dra efter min tvåhjulstraktor. Eftersom en häst har fyra ben och min tvåhjulstraktor har – just det- två hjul krävs lite uppfinningsrikedom. Här om dagen kom min vän Skrot-Olle med det här stödhjulet. Det hindrar dragaren från att tippa över när hjulen roterar. Jag kunde inte låta bli att köra några vändor fram och åter över uppfarten med den här harven. Det verkar fungera riktigt bra.

IMG_8377

 

Innan nästa sommar hoppas jag fått fatt på en slåtterbalk och en släpräfsa.

IMG_8385

Försäljningen i siffror

försäljning

Nu har jag summerat årets försäljning. Vi hade knappt tänkt odla broccoli till försäljning i år. Jag är glad att vi kom på bättre tankar. Intäkterna från äggen å andra sidan är mycket låga – de täcker inte ens fodret. Där måste vi förbättra oss.

 

 

utflyttarbrev – en skiss

En av tidningen Åters stående inslag är utflyttarbreven där människor som i någon mån lever av och med självförsörjning berättar om vad de lärt sig, hur de resonerat, om motgångar och framgångar. Nu har redaktör Petter bett mig skriva ett sådant brev till tidningen och jag funderar på vad det ska innehålla. Vi har bott här i drygt fyra år och vi har faktiskt uträttat en hel del.

2010

Vi kom till gården under högsommaren. Stadsbor, ingen av oss hade odlad något i vuxen ålder. Jag grävde med våld och envishet ett potatisland, byggde en kompost. Spenderar vintern med Lena Israellssons bok Köksträdgården och John Seymour. Inser att vi väntar barn. Ingen annan än vi verkar förvånade.

2011

Fyller fyra odlingslådor, totalt 12 kvadratmeter, med riktigt dålig köpejord och lera från åkern. Grannen fräser upp en bit av gräsmattan där vi planterar squash. Potatisen växer så det knakar. Ungen föds. Skaffar tio uttjänta industrihönor och en ståtlig isbartupp. River upp köksgolvet, installerar ackumulatortank, bygger stolt och på egen hand ny köksinredning. Förläser mig på Eliot Colemans bok om vinterodling.

2012

Bygger ett växthus av byggplast.Odlar av outgrundlig anledning tomater upp och ned. Startar en blogg.  Lär mig slå med lie. Skaffar en slipsten. Glädjs åt att ungen vill vara med i odlingen. Läser allt jag kommer över om permakultur.

2013

Skaffar två grisar. Skaffar ett nytt, större, bågväxthus. Misslyckas fullständigt med kålen. Odlar tillsammans med Jakob och Clara potatis, bondbönor, korn och råg på deras åkerplätt. Total uppodlad yta är nu ungefär 1500 kvadratmeter. Börjar drömma om kommersiell odling tillsammans med Jakob. Slaktar två grisar. Gör korv. Plötsligt är vår egen mat oftast verkligen basen i vår matlagning. Ägnar vintern åt att läsa om grönsaksodling. Jordbruksverkets kurspärm om ekologisk grönsaksodling, boken the market gardener och Sustainable Market Farming. Planerar, planerar och planerar inför gårdsbutiken.

2014

Odlar tillsammans med Jakob grönsaker på knappt 0,2 hektar. Kålen blir gudomlig. Gårdsbutiken en succé. Köper fem griskultingar. Lär oss mycket om planering. Uppfyller våra ekonomiska målsättningar