Tomatfrossa

Ikväll har jag jämfört fotografier från förra året med årets situation. Det verkar som att det som är sått på friland är åtminstone två veckor senare än förra året och en del tvivlar jag på att det alls överlever kombinationen av först bottenlös blöta och dammande torka. Bättre är det i växthuset. Tomatodlingen har fyradubblats sen förra året och vi har betydligt bättre ordning. För två veckor sedan planterade vi ut tomaterna i jorden men de vi har väntat med att binda upp dem. De har legat på marken täckta med fiberduk för att undvika den värsta nattkylan.

IMG_0406

Idag trasslade vi ut röran och band upp dem. Vi använder tomatkrokarna vi fick med när vi köpte växthuset och clips från Lindbloms frö. Känns betydligt mer professionellt än tidigare års snurrande.

 

IMG_0402

ett förnämligt ögonblick

IMG_0291

Ett av de mest förnämliga ögonblicken i en grisbondes liv är när man får släppa nassarna på nytt bete.

Känner ni till Rafnaslakt? Ett svar i deras frågespalt på facebook fångar precis vad det handlar om:

Kära fina ärevördiga pluttefluttslakteri!

Vi är en grupp flanörer från Holmsta som tog en långpromenad häromdagen ända till Gideåberg. Där var vi med om något märkligt. Tre vuxna karlar, varav två var överåriga och nästan utlevda, stod och glodde på några smågrisar. En av dem pratade bebisspråk med kultingarna och alla verkade helt betuttade i djuren. Är det verkligen normalt?

-Nej, det är inte normalt. Det normala är att ha flera tusen grisar i ett stall och utfordra dem maskinellt. Normen är att betrakta dem som produktionsenheter men det finns en del galningar som försöker se grisen bakom trynet.

-Och när man fått hem sina små glisar, lärt dem tråden (strömmen) och släppt ut dem på bete då smälter alla normalt funtade människor.

-När glisarna kom ut på lägdan (åkern) och förstod att det var fritt fram att kuta började de springa och hoppa som galningar. Alla tre for efter varandra men det gick för fort för minstingen lille Calle i en kurva så han föll och rullade tre varv innan han kom upp på benen igen. Gubbarna skrattade gott. Inte åt lille Calle utan med honom.

-Sådan är verkligheten långt bortom twitter och instagram. Äkta vara!

 

Sedan en dryg vecka har våra grisar rumsterat i slyet nere vid bäcken men idag drog vi upp en ny hage på vallen. Där ska de få beta och böka några dagar innan vi flyttar dem vidare till en ny fålla. Inspirerade av holistic management hoppas vi att de på några dagar ska beta mycket, böka en del men inte utrota gräset. På några veckor är gräset tillbaka. Hoppas jag.

tomaterna

IMG_0265

I år har vi lite drygt hundra tomatplantor i växthuset. Vi planterade ut dem för någon vecka sedan men eftersom det fortfarande är kallt på nätterna täcker vi dem med fiberduk. Det börjar bli dags att binda upp dem men prognosen hotar med ytterligare några kyliga nätter.

När vi köpte växthuset fick vi även med en massa droppbevattningsutrustning. Än så länge slår vi på och av vattnet manuellt några gånger i veckan men på sikt hoppas jag få det automatiserat.

 

IMG_0262

IMG_0259

trots allt

Det har varit en regnig och kall start på säsongen men på något sätt lyckas vi ligga i fas ändå. I våras tog växthuset oändligt mycket tid. Jag har redan förlåtit allt. Nu är det fantastiskt att få gå in där och tina upp. Där inne är det behagligt att arbeta med brättena och där finns gott om plats för alla plantor. För mycket plantor blir det i år! Vi förkultiverar allt vi bara kan, även sådant som brukar direktsås. Det gör att vi nu kan plantera ut fina rödbetsplantor och tjäna någon vecka. Vi hoppas också spara mycket jobb med rensningen eftersom vi kan rensa direkt innan plantering och det är mycket lättare att rensa kring uppvuxna plantor än i de osynliga raderna efter en direktsådd.

IMG_0269

Förra året täckte vi kålplantorna med fiberduk. I år prövar vi det här nätet istället. Det är betydligt tåligare och om man får tro Lindbloms tål det att ligga över fjäderstålsbågar. Nu måste vi klura ut ett bra sätt att förankra nätet i marken.