Rapport från sandlådan

Det är knappt så jag tror på det själv, men i sandlådan spirar både rädisor, majrova och sallad. Märkligt nog är det fröna sådda direkt i sanden som gror medan de jag sått i en jordsträng låter vänta på sig.

Imorgon ska jag fylla på med gräsklipp så att plantorna får ordentligt med näring. Kanske även en liten skvätt hönsgödselvatten.

Boktipset:Year-round vegtable gardener

Det finns en hel drös böcker om odling i kallt klimat. Framöver tänker jag tips om några av mina favoriter.

Först ut är Niki Jabbours “the year-round-vegetable gardener”. Niki bor och verkar i närheten av Halifax på  Kanadas sydostkust. Vad jag förstår innebär det att hennes klimat liknar mitt om man ser till temperatur (om än mina vintrar är något bistrare). Halifax ligger på 44 breddgraden, Tvärålund på 63 grader norr. Det gäller att hålla i minnet att solförhållandena vintertid är till Nikis fördel. För hon får det att se enkelt ut. På gott och ont.

Bokens första del handlar om metoder för att förlänga odlingssässongen. Niki berättar om  odlingstunnlars, växthus, drivbänkars och fiberdukens för- och nackdelar. Ett kapitel handlar om intensivodling och ett annat om trädgårdplanering. Det är ambitiöst och genomarbetat. Bildmaterialet är av högkvalitet. Men det är ändå litet nytt.

Den största behållningen står istället bokens andra del för, där Niki presenterar 43 grönsaker. För varje växtslag finns  en tydlig figur som indikerar hur många veckor innan sista frosten det är lämpligt att förkultivera, så i drivbänk eller så på friland. På samma sätt visas hur man planerar för vinterskörd i förhållande till första höstfrosten. Det är förstås inte anpassat till västerbottniska förhållanden (den boken återstår ännu att skriva!) men har ändå varit ett gott stöd när jag planerat årets sådd.

Boken är lättläst, väldisponerad och med illustrativa bilder. Har man ambition att förlänga säsongen har Year-round vegetable gardener  en självklar plats i bokhyllan.

Och just ja, Niki har en blogg.

Vårtecken

Fönstret är fullt av saker som kål

Lådan med jordgubbar börjar tina fram.

I odlingslådorna växer det. Vinterportlak, Vintersallat och spenat. För litet för att synas på bild men morötterna jag sått direkt i lådan har börjat gro.

Vårbruket

Nu äntligen ligger landen någorlunda snöfria. Jag fick nog och skottade undan en del av snön. Det tillsammans med vårsolen har gjort underverk.

Jag har krattat undan fjolårets täckmaterial, mest löv och hö, för att solen ska komma åt att värma jorden. Under de halvt förmultnade resterna frodades ogräset. Förra våren var detta en gräsmatta. En hjälpsam granne plöjde upp sextio kvadratmeter. Visst gick det att odla redan förra året. Bönorna klarade sig riktigt bra men rotsakerna hade svårt att ta sig igenom den nerplöjda grässvålen.

Efter en sommar odling och en vinters frost har grässvålen nästan helt brutits ner. Vad som däremot finns kvar är rotogräset. 

Tur att man får hjälp med rensandet.

vinterrabarber

För tre veckor sedan hade rabarbern tinat fram och lovande röda knoppar trängde upp ur marken.

Jag hade hört att det bästa sättet att få tidig och fin rabarber var att vända en hink över den för att bleka den. Nu, tre veckor senare, ser det ut såhär:

Rabarbern avvaktar bättre tider.

 

 

Kylan i april

Jag har gnällt och jag har klagat. Det har varit befogat.

Diagrammet visar dygnsmedeltemperaturen för väderstationen i Hälsinglund någon mil härifrån för åren 2007-2011. Som synes hör årets temperaturer till de lägre.

Väderdatan har jag hämtat från den fantastiska sidan temperatur.nu. Väderstationen i Hälsinglund drivs av en privatperson. Tack, vem du nu är!

sutterängkompost

Läget är oförändrat. Snön ligger som ett hån över markerna. I väntan på bättre tider tänker jag berätta om min kompost.

Komposten var det första jag ordnade när vi flyttade hit. Den består av två behållare på vardera en kubikmeter och byggt av virke från ett trädäck vi rev. Behållarna är nedgrävda i en slänt så när man fyller på komposten gör man det uppifrån. Det är lätt att tippa i från en skottkärra. När det är dags att köra ut komposten till landet ställer man skottkärran nedanför slänten istället och lastar i. 

 

Jag har inte använt komposten som jag tänkte när jag byggde den. Det mesta “gröna” hamnar direkt på landet. Gräsklipp använder jag som täckmaterial i odlingslådorna. Rabarberblad, potatisblast och annat grönt som vi inte äter slänger jag också direkt på landet. På höstarna har jag krattat ihop löv och täckt jorden med. Istället är nu komposten fylld med matrester och strö från hönshuset. Det har varit några skator och dragit i matresterna. När jag får tid ska jag bygga ett råttsäkert lock.

 

 

Att öppna en låda

Jag har redan berättat lite om mina odlingslådor, men då skrev jag inte så mycket om konstruktionen.

Lådorna är 1 x 3 meter stora. Över dem har jag böjt tre 16mm VP-rör (10kr/st på Byggmax) som jag sågat av så de är ungefär 2,6m långa Plasten som täcker lådorna är enkel byggplast. Den används i vanliga fall som ångspärr i ytterväggar och kostar ungefär 5kr/m2.Plastens båda långsidor lindar jag upp på en träribba (jag hade lockläkt liggande) och häftar fast plasten. De två ändarna av ribborna fästs i lådan med en hävarm.

Förvirrat? En bild kan nog räta ut frågetecknen.

På det här sättet kan lådorna öppnas längs båda långsidorna och plasten ligger kvar även efter ett ordentligt blåsväder.