Jag har en brevkompis på skatteverket. Hen är mycket intresserad av odling och ställer många intelligenta och nyfikna frågor. Som alla nybörjare har hen en lite naiv bild av vad som är möjligt att åstadkomma i vårt nordliga klimat. Som i hens senaste brev:

”Har ni haft någon ökad försäljning under 2016 hänförligt till odling i växthuset, så ombeds ni uppge och visa detta, t.ex. genom utdrag på försäljningskonto i bokföringen.”

Ökad försäljning av grönsaker i ett kallväxthus i Västerbotten under årets första kvartal? I wish.

Eftersom vi har bra ordning på vad som ska sås när i år kan vi också ha bra ordning på alla fröpåsar. Så här gör vi: Alltihop ligger i en plastback med lock. I backen finns fröpåsar märkta med veckonummer 18-26. I dessa ligger de fröer som hör till respektive vecka. Det innebär att de fröer som inte ska användas för tillfället inte riskerar bli blöta eller komma bort och de som faktiskt ska användas är lätta att hitta.

 Ibland används samma fröpåse vid vid flera tillfällen. Då är fröpåsen märkt med flera veckonummer. När den första sådden är färdig flyttas fröpåsen fram till nästa den påse som hör till nästa sådd. På bilden nedan kommer salladen först sås vecka 20. När det är avklarat tejpas fröpåsen igen och läggs i plastpåsen märkt 24.

Odlingsplaneringen sker i googles moln men när det gäller dokumentation är det bäst med fysiska papper. Jag skriver ut ett antal rapporter från mitt kalkylblad och sätter i en pärm. På bilden nedan ser ni listan med det som ska förkultiveras sorterade efter såvecka. Motsvarande listor finns för utplantering, gödsling, sådd och täckning med duk. Innan hösten kommer pärmen kompletteras med skörderapporter att fylla i.

Allt eftersom bockar vi av och dokumenterar det faktiska datumet och eventuella kom ihåg eller avvikelser (”plantorna alldeles för stora!” eller ”dålig uppkomst”).

Kolumnen nyttjandegrad anger hur stor del av brättet som ska användas. Som ni ser är det flera sådder där vi egentligen behöver 96% uppkomst i varje brätte. Det är inte realistiskt utan vi räknar kallt med att inte ha plantor till hela raden. Alternativet vore att så två brätten men det skulle innebära mycket merarbete och vi skulle behöva köpa fler brätten. Det är det inte värt.

Alltihop är utskrivet på ett vattentåligt papper och vi använder blyertspennor som tål frost och fastnar bra. Pappret heter Rite-in-the-rain och finns hos diverse MÖP-butiker på nätet.