Även i  det inre livet städas. Med kontorsjobb, grönsaksföretag, familj, hus och hem blir det ganska rörigt i huvudet. För att råda bot på det problemet försöker jag praktisera GTD-metoden. GTD, Getting Things Done, är ett system som lovar “stressfri produktivitet”. Det vet jag inte om jag tror på men det tycks faktiskt hjälpa mig hålla ordning på tankarna.

Det finns några miljoner appar, molntjänster och program för att implementera GTD. Jag har provat de flesta men har nu gått tillbaka till ett helt pappersbaserat system.

Ena halvan av metoden är den lilla ljusa anteckningsboken. Det är min “Inkorg”. Där skriver jag en rad så fort jag kommer på något som borde göras, undersökas, läsas eller kommuniceras. Det ska vara så lite motstånd som möjligt att få ner tankarna på papper så oftast skriver jag bara ett ord eller två om det räcker för att minnas vad det handlar om.

Ungefär en gång i veckan går jag igenom vad som fastnat i inkorgen. Somligt har jag redan hunnit uträtta och det kan strykas direkt. Det som är kvar förs in i A5-pärm. Tricket i GTD är att formulera det som ska göras i genomförbara steg. Om målet är att “Laga bilen” gäller det att bryta ner det till ett konkret och genomförbart nästa steg. Till exempel. “Pröva att ladda batteriet”.

Uppgifterna delar jag sedan in efter kontext. Hushåll, vid datorn, på kontoret, handla i stan är några av de kontexter jag använder. När jag sitter i bilen vid det externa köpcentret har jag ju ingen nytta av att se vad jag ska göra hemma vid skrivbordet men jag vill verkligen försäkra mig om att allt som ska handlas kommer med hem.

Den stora vinsten för mig med det här systemet är att det låter mig externalisera sådant som oroar och stressar mig. Jag skriver ner det i min bok så vet jag att jag kommer bli påmind om det när det är dags istället för att gå och grubbla på det hela tiden.

Boken om GTD (på svenska “Få det gjort”) har nyss kommit ut i en ny upplaga. Den rekommenderas varmt.

Någon jävla ordning måste det vara på ett kontor. I höstas röjde vi upp på  gården och i uthusen. Nu tar jag tag i mitt hemmakontor.

Tills nyligen prydde svenska fjällklubbens årsböcker hyllan just ovanför skärmen. Ovan dem turistföreningens Turist och friluftsfrämjandets Till skidor. Glädjande att se men det var ärligt talat några år sedan jag använde dem dagligen. De har fått flytta undan till en mer sekundär plats. Nu pryder bokföringen och biltema-katalogen hedersplatsen.

Bakom skrivbordet har jag fått en liten arbetsyta. Här ska jag bygga styrsystem till växthuset. Bland annat.

Vad tar man sig till med den här sortens lådor? I befintligt skick är det näst intill obrukbart jag aldrig hittar vad jag letar efter. Företagsekonomiskt är det knappast lönsamt att ägna tid åt att sortera motstånd men det känns ju eländigt att bara slänga allt på tippen.

Idag kom den här boken med posten. Förhoppningsvis är innehållet bättre än framsidan. Chris Blanchard som driver en av mina favoritpodcastar är medförfattare så jag har stora förväntningar.

Jag har alltid betraktat mig som en vänstermänniska. Gärna sett högre skatter och fnyst åt allt snicksnack om entreprenörer. Nu är jag plötsligt själv – ja – entreprenör. Till min förvåning upptäcker jag att jag faktiskt roas av att jaga pengar. Att kollektivavtal börjar kännas besvärligt. Kort sagt: att jag blivit högervriden på gamla dar.

Som ni förstår känns alltihop ganska förvirrande för en gammal syndikalist men ett är jag säker på: om inte medelklassens vurm för hantverksmässig mat ska subventioneras av snart utbrända månskensbönder måste vi intressera oss för ekonomi, marknadsföring och skattejuridik.

Nu börjar frökatalogerna komma och december är månaden då en bestämmer vad som ska odlas.

Jag har tidigare skrivit om hur vi försöker tillämpa Lean i företaget. Inom Lean gör man en distinktion mellan att vara marknadsdriven och att vara marknadsdrivande (min översättning. På engelska: market pull/market push). Tidigare har vi arbetat markndsdrivande, drivit marknaden framför oss. Vi har odlat så mycket vi kunnat och valt grödor utifrån vad som växt bra tidigare, vad vi tyckt om att odla och hur vi gjort tidigare. Sedan har vi försökt få det vi odlat sålt. Råkade det komma många kunder till butiken fick vi be de som kom lite senare om ursäkt för att alla lådor var tomma. Och när det regnade och kunderna stannade hemma stod vi där med massor av grönsaker kvar. Att hålla öppet i en butik som inte har tillräckligt med varor är slöseri och att odla och skörda grönsaker som inte blir sålda likaså. Och slöseri är något vi arbetar med att minska.

I ett markndsdrivet system, som vi försöker använda i år, utgår man istället från slutkunden. I sin mest extrema form skulle vi inte så ett enda morotsfrö innan vi hade en kund som beställt en morot. Så långt kanske vi inte ska gå i år men vi funderar mycket på hur vi kan försäkra oss om att vi odlar det kunden faktiskt vill ha. En direkt konsekvens av de här tankarna kan vara att vi struntar i en del av de grödor som vi sålt små volymer av. Vi funderar också mycket på vilka försäljningskanaler som kan fungera bäst för oss, både i år och på några års sikt.

 

Precis som vanligt ägnar jag hela några månader på hösten åt att städa upp det jag stökat ner under året. Jag hoppas och tror att jag nu gör det för sista gången. I lean talar man om de 5 s-principerna – Sortera, Systematisrea, Städa, Standardidsera och Sköt om. Vi har hunnit till de första två. En viktig del av den första principen, Sortera, är att skilja sådant som är nödvändigt för verksamheten från sådant som inte är det. För oss har det inneburit att vi slängt en hel del skräp. Det vi inte använder dagligen men som faktiskt kan komma till nytta någon gång har placerats avsides för förvaring så vi slipper se det hela tiden. Det som faktiskt används försöker vi Systematisera så att det är på rätt plats och går att hitta.

Nästa år ska vi Städa varje vecka, Standardisera vårt arbete och Sköta om vår utrustning. Gör vi det slipper jag kanske ägna nästa vinter åt storstädning.

Jag försöker lära mig detta: det tar mindre tid att hänga tillbaka skruvmejseln direkt när jag har den i handen än att lägga ner den, leta efter den och hänga tillbaka den sen. Dessutom skapar det en bättre arbetsmiljö.

Här är början på min verktygsförvaring. Saknar några verktyg och ska kompletteras med konturer bakom för snabb visuell återkoppling om något saknas.

I samma veva byggde jag ett sågbord av en trasig stege. Kap- och gersågen glider lätt längs stegen. Träklossarna på bilden är upplag som också går att flytta.

 

Upplagen fungerar även hjälp när jag klyver med cirkelsågen. Betydligt bättre än att vingla runt på golvet med de brädbitar jag råkat hitta som underlag.

Jag vill bli rik. Alltså: tjäna pengar. Det börjar bli dags nu.

Därför sitter jag återigen med kalkylark och gissar.

För det första: hur mycket ska vi tjäna på odlingen? Om vi utgår från att vi lägger ungefär 500 timmar var och vill ha en lön motsvarande exempelvis en lärares? Hur mycket måste vi då sälja och vad är då kostnaden för vår arbetstid?

För det andra: Hur stor mark måste vi odla för att omstätta en viss summa? Förutsätter vi gårdsbutikspriser tycks det som att avkastningen mätt i pengar är 100-150 kronor per kvadratmeter. Sen är det bara att multiplicera.

För det tredje: Hur mycket kan vi sälja? Per vecka? Hur många veckor?

Nu ska vi pussla ihop de tre perspektiven och göra en plan.

Jag städar i ladugården. Där hittar jag de arton lieorven jag köpte under slåtterns år 2012. Ett tiotal halvtrasiga räfsor. Ett knippe torkade rönnkvistar att ersätta brustna tänder med.

Året därpå var jag inte lika entusiastisk och drömde om mekanisering. I röran ligger faktiskt en slåtterbalk som hör till en tvåhjulstraktor av okänt fabrikat. Den har aldrig blivit använd och det lilla jag slagit har jag slagit med lien.

På golvet ligger en elektrisk vattenpump utan motor. Mer eller mindre värdelösa vattenslangar. Och vattenkannor. De första åren bar jag faktiskt vatten för hand till trädgårdslanden. Nästa år hoppas jag bevattningen är så automatiserad att jag inte ens behöver vrida på kranen.

En rulle kebabslang som användes i ett misslyckat experiment. Den skulle fungera som värmeslinga i en odlingslåda 2013 . Det gick åt pipsvängen då men nästa år ska vi pröva något liknande. Men då använder vi riktig värmekabel istället.

Ett trettiotal hyvlar. Stora rubankar och mindre profilhyvlar. Jag har knappt använt någon av dem men kan lika inte slänga dem.

Två enorma slipstenar. Med nuvarande förbrukningstakt kommer de överleva både mig och ungen.

Och skidorna. De enormt breda jag köpte på en auktion i rödåsel. De flyter några centimeter ovanför lössnön. Och andra mer bara oanvändbart gamla. Barnskidor, bättre begagnade, som jag aldrig kommer tvinga på något barn.

En troligen komplett separator. Isärplockad i sina minsta beståndsdelar.

Som en del i min Lean-implementation försöker jag bli av med så mycket störningsmoment som möjligt ur vardagen. Därför slänger jag så mycket jag kan. Det jag inte kan med att slänga bär jag upp på ladugårdsvinden. Det får bli ett personligt museum och ett beredskapsmuseum. Vem vet – efter zombikatastrofen kanske det faktiskt finns användning för eländet?

Nästa års stora utmaning är professionalisering. Vi kan inte springa runt och leta efter sekatören varje gång vi ska skörda gurka! Att man odlar småskaligt behöver inte betyda att man odlar ineffektivt. Snarare tvärt om!

Lean är en filosofi och produktionssystem med ursprung i Toyota bilfabriker. Trots att det kan tyckas långt därifrån till våra småskaliga odlingar tror vi att det kan vara ett bra verktyg för att utveckla vårt arbete. En grundprincip inom Lean är att minimera slöseri (Muda). Jag roade mig med att tänka igenom vilka arbetsmoment vi utför när vi producerar ett vitkålshuvud. Sedan har jag börjat punkta upp var det kan förekomma slöseri.

Nästa steg är att identifiera några viktiga arbetsmoment (exempelvis: sådd, plantering, ogräsrensning, bevattning, skörd) och i detalj studera dessa. Inför nästa år hoppas jag vi har dokumenterade arbetsbeskrivningar för åtminstone de vanligaste arbetena.

 

 

När	Aktivitet	Material, verktyg, redskap	Slöseri
Oktober	Kompost
	Djupgrävning	Bredgrep
Januari	Planering av mängder	Dator, föregående års försäljning och odling	planerar för odling som inte motsvarar marknaden. planerar för odling som är mindre än vi kan klara av eller större än vi mäktar med.
	Sortval	Frökataloger Dator	Att välja för många sorter för att utvärdera och inte hinna utvärdera.
	Fröbeställning	Dator	För stora mängder = slöseri med frö För små mängder = oanvänd jord/marknad Många små beställningar=porto.
	Betalning av fröer	Kräver att företaget har tillgång till pengar!	Förseningsavgifter.
	Mottagning och sortering av fröer.	Inget bra system idag. Plastbackar? Mjölkpaket? Skall vara	Fuktskadade fröer, Borttappade fröer, utspillda fröer
Mars	Beställning av jord	Leverans var?	För stora mängder, för små mängder = behov av kompletteringsköp dyrt och tar tid.
	Betalning av jord	Kräver att företaget har tillgång till pengar!	Förseningsavgifter.
Maj	Fylla brätten med jord	Tömma jordsäck i större kar, därifrån ösa ner i brättet. Behållare för jord (ca 0,5x1m) och kniv för att öppna jordsäck. Skrapa för att jämna av jorden.	spilla jord, bära jord
	Så frön i brätten	Så frön i brätten med hjälp av vakumsåmaskin.	Felaktigt antal frön i brätten. Handsådd slösar med tid
	Vattna brätten	Ställa i brätten i vattenbad. Se till att ha plats för flera brätten – tar tid. Välvattnade brätten är tunga.	Kapacitet för att slippa vänta. Ställa direkt från såbord ner i vattenbad.
	Gro i grokammare	Låt brätten gro i grokammare för jämn och snabb uppkomst	Gängliga plantor om de fått stå för länge. För torrt eller för fuktigt = döda och svaga plantor
	Flytta över till ebb-och-flodbord	Täck med fiberduk. Ev tillskottsvärme? Vädring?
	Vattna regelbundet		Vattna för mycket, för lite. = skadade plantor
			.
Juni	Flytta ut plantor till åkern		dåliga lyfthjälpmedel, kärror
	Förberedelse bädd	fräs ytligt med jordfräs
	Plantera	med planteringsrör	felaktiga avstånd, skadade plantor
	Vattna	vid plantering och efter behov. ca4 gånger / säsong	plantor skadade av planteringschocken Strul med vattenkopplingar. För få spridare = många omflyttningar
	Ogräsrensning	med hjulhacka i gångar, handhackor i bäddar	ogräs som vuxit sig för stora, gått i frö, konkurerar ut kulturen. Skada kulturen med redskap.
juli	turex	mot kålfjäril. Spruta varje eller varannan vecka	missad besprutning, onödig besprutning, skador på plantor
september	bära ut backar
	skörd	skära av huvuden vid roten, ansa blad. placera huvud i backar	skador vid skörd
	transport	bära backar till kärra	onödiga omlastningar
	transport	köra kärra till tvättstation
	sköljning	spola av huvuden
	transport	bär in backen i skåpbilen, kör till butiken	onödiga omlastningar
	transport	bär in huvud i butiken	onödiga omlastningar
	prismärkning	placera ut prislapp vid back	felaktiga priser
	ta betalt	i kontanter eller med izettle	för högt eller för lågt pris.
	bokföring

 

 

 

Odlingsåret 2015 går mot sitt definitiva slut. Det är ordentligt kallt nu på nätterna och kvar ute i landet finns bara lite kål och morötter som vi hoppas kunna skörda till helgen. I växthuset har vi rivit ner alla tomater och gurkor. Där ska snart hönsen flytta in.

Och samtidigt: ett nytt år. Vitlöken för 2016 är i jorden och planeringsarbetet i full gång. Nästa år kommer vi odla på en betydligt större yta och, framför allt, betydligt bättre. Under vintern ska vi försöka utveckla och dokumentera våra arbetsmetoder för att höja effektiviteten och minska förlusterna. Det kommer bli bra.