När vi öppnade gårdsbutiken förra helgen fick vi mycket uppskattning för vår fina kål. Många har haft problem med kålmal i år och flera berättade att hela skörden var uppäten. Så här gjorde vi:

Fina plantor

Vi sådde plantorna i början av juni och planterade ut dem kring midsommar. Plantorna var jämnstora och friska. Jorden var välgödslad med gammal kogödsel en granne haft liggande sedan de slutade med korna.

Täckning

Direkt efter planteringen täckte vi plantorna med fiberduk. Vi har använt en lite tjockare duk (22g/m2) av bättre kvalitet. De billiga konsumentdukarna bryts fort ner av solens UV-strålning och sprids i små flarn för vinden. För att förankra dukarna har vi använt sandsäckar av polypropylen. Tidigare har vi täckt med jord men sandsäckarna är mycket smidigare att arbeta med.

Biologisk bekämpning

 

Trots duken insåg vi rätt snart att vi hade en del kålmal på plantorna. Efter att ha rådgjort med mer erfarna kollegor beslöt vi oss för att spruta kålen med Turex. Det är ett biologisk bekämpningsmedel som är godkänt i KRAV-odlingar. Det innehåller sporer från Bacillus thuringiensis och proteinkristaller som verkar i larvens mag- och tarmkanal. Larverna får i sig produkten genom att äta av de behandlade bladen. Behandlingen har vi upprepat ett antal gånger under sommaren. Det kan vara lite knepigt att hitta bra tillfällen att spruta. Medlet bryts fort ner av solens UV-ljus så det är bäst att spruta när det är molnigt eller på kvällen. Det ska inte heller vara för kallt. Vid temperaturer under tolv grader håller sig larverna passiva och äter inte av plantorna. Och då får de inte heller i sig av medlet. Regn spolar förstås bort medlet. Och själv ska man ha tid och lust. Att spruta turex är nästan tråkigare än att rensa ogräs. 

Helst skulle jag vilja slippa både den oljebaserade duken och den biologiska krigföringen men bättre än så här lyckas inte den ekologiska grönsaksodlingen än. I år har angreppen av kålmal varit riktigt stora och jag tror att nästan hundra procent av den kål som faktiskt skördas i år har sprutats med turex. Resten är uppätet.

Turex säljs i enkilosförpackningar. De finns även i små konsumentförpackningar under varunamnet LarvSkydd. Kilopriset är det femdubbla men om man inte har så många plantor kanske det ändå blir billigare. För den som är intresserad finns mer information och produktblad på Nordisk Alkalis hemsida.

Efter månader av planering, förkultivering, länstyrelsebyråkrati, inredning, städning, golvslipning, ogräsrensning och bevattning öppnade vi gårdsbutiken igår. Nu är jag trött men stolt över vad vi åstadkommit.  Våra grönsaker är läskande fina och vår gårdsbutik är mysig. 

Nu ska vi fundera på vad som måste förbättras innan vi kör igen nästa lördag. Kanske ska vi bunta och sätta styckepris på fler grödor istället för kilopris som igår. Dels tror jag det blir lättare för kunderna att slippa multiplicera i huvudet för att räkna ut vad det kommer att kosta (hur stor bunt är ett kilo grönkål?) och tog det ganska lång tid att väga varje vara för sig.

 

 

Där grisarna gick förra året odlar vi morötter i år. Det var ett misstag. Visserligen har grisarna duktigt rensat bort rotogräset i den gamla gräsmattan. Men marken har en outtömlig fröbank. Vi har handrensat alltihop två gånger men nu nöjer vi oss med att köra hjulhackan mellan raderna och rycka det som hotar att skugga morötterna. Skörd verkar det bli trots allt.

 

 

 

 

Så här ser det sista av fjolåretspotatis ut. Vi har förvarat den i matkällaren under köksgolvet. Långa groddar – javisst – men tar man bort dem finns det faktiskt en hel del fasta och fina potatisar kvar!

 

Nu börjar vi verkligen få lön för mödan. Vi rensar mindre och mindre ogräs samtidigt som vi skördar allt mer. Sockerärtorna (Sweet Horizon heter sorten) sprutar ut ärtskidor mycket snabbare än vi hinner plocka. I väntan på att vi kan sälja skörden i butiken plockar jag till mig själv och fryser in.

Jag brukar förvälla innan jag fryser in men råden på internet varierar. Vissa menar att förvällning är nödvändigt om de ska hålla mer än någon månad medan andra menar att de tvärt om håller bättre om de åker direkt in i frysen. Hur gör ni?

 

Kålmalen är en liten oansenlig fjäril som kan göra stor skada i kållandet. Mängden kålmal varier mycket från år till år och i år är något av ett rekordår. Vi har täckt kålplantorna med fiberduk för att de inte ska komma åt våra plantor men det är inte ett hundraprocentigt skydd. Nu känns det som det är lika mycket mal under duken som ovanför och vi har bestämt oss för att ta bort den. Det blir rejält varmt under fiberdukar och kålen det tycker inte kålen om. Förutom fiberduk använder vi Turex. Det är ett biologiskt bekämpningsmedel  som är godkänt i KRAV-odlingar. Medlet sprutas på undersidan av kålbladen ungefär en gång i veckan. Larverna som äter av bladen får i sig medlet och dör efter några dagar.

Jag skulle gärna slippa både plastduken och den kemiska krigsföringen men jag ser inget alternativ just nu. Och – som man brukar säga – alla andra gör det också.

För att komma åt att spruta under bladen har jag byggt om trycksprutan. Silvertejp löser många problem.

I början av februari sådde vi purjolöken. Nu, ett halvår senare, kan det vara lite kämpigt att orka fortsätta pilla ner frö i jorden men vi gör så gott vi kan.  Den senaste veckan har vi sått sallat, spenat och majrova. Snabbväxande grödor alla tre och med om vädergudarna står oss bi kommer de ge fin skörd till hösten.

 

 

Kålrabbin är en av mina favoritkål. För att den är så härligt krisig och för den snälla kålsmakens skull. Men kanske mest för utseendets skull. Vi odlar två sorter. Blaril har ett violett skal och den har vi skördat de första av idag. Superschmelz kan bli enormt stor (upp till fyra kilo!). Kålrabbi är delikat direkt från landet men de sorter vi odlar kan även lagras under vintern. Vill man inte äta den rå är den jättegod ugnsstekt eller i en gryta.

 

 

Vad gömmer sig här under fiberduken? Det gör våra pampiga kålplantor. Jag blir stolt, rörd och odräglig när jag hur de små plantorna vi sådde i början av maj växer så det knakar. Blomkål, kålrabbi, grönkål, broccoli, korovor, majrovor, kålrötter – alla ser de fina och kraftiga ut.

När vi öppnar gårdsbutiken i augusti kommer vi ha gott om grönkål att skörda.

Vitkålen har börjat knyta sig men den får nog vänta lite längre än grönkålen.

Idag var vår första stora skördedag när spenaten som börjat gå i stock förpassades till frysen.

Odlingarna är betydligt större i år än tidigare år och det innebär att vi se till att logistiken fungerar. Vi skördade direkt i brödbackar. Tack vare den öppna botten kunde vi spola av bladen direkt.