Jag har fått en del frågor om hur vi förvarar grönsakerna över vintern. Det här är första året då vi har ett rejält överskott av annat än potatis. Visst har vi sparat några hinkar morötter och lite rödbetor tidigare men i år har vi verkligen fyllt förråden. Det kommer krävas planering även av matlagningen om vi ska lyckas göra av med alla kålrötter och morötter. Vi förvarar skörden i matkällaren under köksgolvet. Det duger men det är inte optimalt. Där nere är det ståhöjd – för en treåring. Själv får jag krypa omkring på alla fyra. Skörden lägger vi i brödbackar som vi trär plastsäckar kring. Det gör det ganska lätt att lasta ner grönsakerna och förhoppningsvis håller det kvar fukten. Egentligen borde man täcka dem med sand eller torv för att buffra lite fukt men det har vi inte gjort i år. Trots några rejäla frostnätter är det fortfarande ganska varmt där nere men jag hoppas det kyls ner fort nu när hösten kommit på allvar. För något år sedan lade vi om och isolerade köksgolvet. Det har inneburit att det blivit minusgrader nere i källaren. Därför måste vi sätta ner en liten frostvakt efter nyår både för grönsakernas skull och för vattenledningarna. Det känns lite surt att vår tilläggsisolering resulterat att vi använder elvärme UTANFÖR klimatskalet. 
Månad: september 2014
liten skalar liten bondbönsskörd
Så här roligt är det att vara tre år och skala bondbönor.
Själv är jag lite mer bedrövad. Vi hade kraftiga angrepp av bladlus på bönorna och jag upptäckte dem alldeles för sent. Därför blir skörden ganska liten i år.
Sladdkycklingar
För någon vecka sedan hittade vi en höna på sjutton ägg i vårt garagetält. Några stora förhoppningar om att hon skulle lyckas kläcka fram något levande ur dem hade vi inte så vi blev rejält förvånade när hon en vacker dag kom spatserande med tio små pipande kycklingar efter sig!
I år har vi fått lite knappt sex ägg om dagen från våra höns. Det är på tok för lite. Men några har ruvat, några har varit för gamla, några har varit för unga. Och så vidare. Inför nästa år har vi funderat hur vi kan utöka äggverksamheten. Efterfrågan är det verkligen inte brist på och det är tråkigt att behöva säga nej till ivriga kunder.
Tyvärr blev vi lite avskräckta när vi började räkna på ekonomin. Exempel: trettio värpande höns som lägger 250 ägg om året ger 7500 ägg. Lyckas vi sälja dem allihop för 4 kronor styck blir det en intäkt på trettio tusen. Gissningsvis behövs minst tio tusen för att bygga burar och hus till dem och foder går säkert på femton. Då blir det fem tusen över kvar för ganska mycket möda.
hinkämne
Vi har under åren skaffat oss några miljoner plasthinkar. Vi använder dem bland annat till grisarnas mat, när vi skörar tomater och när vi sätter vitlök. De är billiga och somliga duger för livsmedel. Men de är svåra att hålla rent och går lätt sönder. Efter något år är de mycket sköra. Därför funderar vi på att investera i ett tiotal rejäla rostfria hinkar. De är minst tio gånger så dyra som plasthinkarna men håller mycket längre och är trevligare att jobba med.
Någon som har tips på en bra leverantör?
barnarbete/kulturgärning
Nästa år ska vi odla där grisarna gått i år. Det är fascinerande att se hur vallen som var här för bara någon månad sedan är spårlöst försvunnen. Rotogräset har vi blivit av med men en hel del rötter finns kvar. Och massor av sten.
I generationer har människor kånkat sten från åkermarken och lagt i högar. Jag och ungen ägnade söndagseftermiddagen åt att levandegöra kulturarvet. Rötterna ska vi försöka riva upp med plogen.
storskörden
Nu har vi stängt butiken och på allvar börjat fylla våra egna förråd. Eftersom det fortfarande är lite varmt i matkällaren skulle jag helst skulle jag haft kvar rotsakerna i landet ett tag till. Men vi vill hinna gödsla och jordbearbeta innan höstregnen sätter på allvar och då kan grönsakerna förstås inte vara kvar där. Det ska bli spännande att se vad som tar slut för tidigt och vad vi har för mycket av. Åttio kilo kålrötter ligger prydligt staplade i plastbackar med sopsäckar runt. Jag gissar att vi kommer ha svårt att äta upp dem allihop.
utvärdering
Säsongen går mot sitt slut och det är dags att funder över vad som gick bra och vad som kan göras bättre. Från tidigare år vet jag att det som är plågsamt uppenbart i september lätt är glömt i februari.
Här ser ni hur vår utvärdering för morötter ser ut. På samma sätt arbetar vi oss igenom det tjugotal olika grönsaker som vi odlat i år. Vi går också igenom hur försäljningen gått, vad som ska ändras i gårdsbutiken, hur grishållningen kan effektiviseras och analyserar vår arbetstid.
Jag tror mycket på planering och effektivisering. Det storsakliga jordbruket har ersatt manuellt arbete med motorer. Jag hoppas att vi kan minska det manuella arbetet genom minutiös planering. Vi får se hur det går.
Åkern
Marstorp är en jordbruksfastighet med lite drygt två hektar åker. Den har vi haft utarrenderad till en ekologisk mjölkbonde sedan vi flyttade hit. Nu har vi meddelat honom att vi behöver disponera marken för eget bruk. Här ska grisarna böka, grönsaker odlas och får beta. Åtminstone på lite sikt.
Nu har jag lite panik över hur vi ska hinna sköta marken på ett bra sätt.
chiliskörd
Vi har odlat mycket chili i år. Fyra sorter och en bra bit över tjugo plantor men försäljningen har gått lite trögare än vi väntat oss.
Nu försöker jag rädda vad som räddas kan. De här frukterna hänger i kökstaket på torkning och andra har jag prövat att mjölksyra. Nästa år får se till att bättre matcha tillgång och efterfrågan.