Idag har jag försökt tröska svarthavren. I brist på bättre fick en gammal soptunna agera tröskverk. Runt den band jag en presenning.

Sedan tog jag en kärve i taget och vispade runt för glatta livet där nere. När kärvarna var snygga och jämna gick det riktigt bra men i när stråna låg i oordning var det kämpigare.

Kvar i botten blev kärnorna och – en hel del ax med kärnor kvar.

Då tog jag fram en borrmaskin med blandarstav – en sån där man blandar färg med – och körde på lägsta möjliga hastighet. Med lite övning gick det att få hela massan att snurra inne i soptunnan. Kärnorna slungades utåt och skrapades av mot sträckmetallen. MacGyver skulle varit stolt över mig.

Tyvärr var det nästan vindstilla så det var inte helt lätt att rensa. Avkastningen av våra tjugo kvadratmeter är väl inte överväldigande. Tre-fyra gånger utsädet skulle jag gissa.

Nu väntar kornet och av det har jag betdligt mer. Fortsättning följer.