framsteg i hönshuset

 

 

 

IMG_4465

 

 

Arbetet med vårt nya hönshus går frammåt. Vi har fyllt utrymmet bakom masoniten med kutterspån, satt in två arkitektritade fönster och isolerat golvet. På undergolvet av trä ska vi lägga en plastmatta. Det är lite knivigt att få till tätning mellan golv och vägg tät – vi vill ju inte att kvalster och snusk bygger bo i trossbotten. Silvertejp verkar som det mest lovande alternativet hittills.

Förutom själva boden är en hel del av materialet återvunnet från gården. Ungefär hälften av spånet sopade vi ner från ett innertak vi rev förra året och plastmattan kommer från ett annat uthus.

IMG_4471

 

Marstorp 1958

 

För någon vecka for en man byn runt och sålde gamla flygbilder. Han hade kommit över något gammalt arkiv och nu krängde han digitala kopior dyrt. Dom gicks om smör i solsken – jag tror snart nog hela byn köpte.

Så också vi. Så här såg alltså marstorp ut 1958.

flygfoto-marstorp-1958

Två saker slog mig direkt när jag såg bilden. Det ena hur öppet det var – eller omvänt hur igenvuxet det är nu. Eftersom gården ligger på en höjd vill vi nog behålla det lite lummigare än vad flygfotot visar just runt huset men det finns delar som är äng på bilden och svårgenomtränglig snårskog nu. Där ska jag glesa ut och röja upp.

Det andra var att det saknades inte fanns någon tydlig gräns mellan åker och gårdsplan. Dom har ju potatisen mitt ute på åkern! Idag är gränsen knivskarp mellan vad som brukas av oss själva och vad som brukas av bonden vi arrenderar ut åkern till. När familjen som bodde i huset brukade marken, gjorde det mindre maskiner än idag och slapp inrätta sig i EUs stödled fanns ingen anledning att skilja det ena från det andra.

Annars är sig mycket likt. På fotot har en del av ladugården fått plåttak. Den delen står än men delen med spåntak är borta sedan många år. På bilden ser man ett tiotal hässjor och virke till ännu fler. Efter ett långt uppehåll finns två hässjor på gården i år. Små, ynkliga och en av dem har halvt blåst omkull. Men ändå – hässjor.

 

En squashplantas kärleksliv

 

 

Jag odlar min vintersquash i växthus. För att frukterna ska utvecklas riktigt krävs att de blir pollinerade. Squashen har både hon- och hanplantor. Honplantorna känns igen på att de har ett litet fruktämne bakom den stora gula blomman. Fruktämnet påminner om den färdiga sorten men är förstås mycket mindre och varierar från sort till sort.

IMG_4439

 

Varje morgon går jag en vända i växthuset och ser om jag hittar några nyutslagna honblommor. Gör jag det gräver jag fram en hanblomma av samma sort – dom brukar finnas i överflöd. Som den här – något överblommad.

IMG_4442

 

Jag rycker av bladen och blottar ståndaren. Den sticker jag in i honblomman och gnuggar runt ett tag så att pollenet fastnat på pistillen.

IMG_4443

Förra året ruttnade många frukter bort – det gör dom om dom inte blir pollinerade. I år går odlingen betydligt bättre. Se här – Golden Nugget

IMG_4425

Golden Hubbard

IMG_4422

En liten Blue Hubbard

IMG_4444

Rondini

IMG_4432

Hög självförsörjande grad: älggrässaft

Självförsörjandegraden för älggrässaft blir nog nära på hundraprocentig i år. I färdig saft motsvarar det sextio liter. Receptet är ungefär som förra året men i år har jag tillsatt natriumbensoat för att slippa frysa saften. Förhoppningsvis håller den sig fram till nästa sommar nere i matkällaren där det är både svalt och mörkt.

  • Tvåhundra blomklasar från älggräs
  • Åtta liter vatten
  • Åtta kilo socker
  • en påse Citronsyra
  • natriumbensoat enligt förpackningens instruktioner

IMG_4417

Första satsen blev lite – märklig. Det är ingen fara att dricka saften – skakar man flaskorna blir den jämn och fin men efter någon dag liknar det mest en lavalampa igen.

IMG_4406

Färskpotatis i sandlandet.

 

IMG_4398

Det har gått långsamt för potatisen i sandlandet. Förra året tog jag upp några små stackare vid midsommar. I år har jag gått och känt och fingrat och så plötsligt idag låg där, nästan bländande ljusa potatisar i den fuktiga sanden. Att skörden är senare i år trots varmare väder kan bero på att jag slarvat med fiberduken.

Hur det gick förra året kan du läsa om: härhärhärhärhär och här.

 

Vitlöken

Årets vitlöksskörd blev rekordtidig. En hel rad av sprint hade gulnat och lagt sig ner. Det kändes oroväckande tidigt men se på tusan – där nere fanns fin lök och färdiga klyftor. Therador som växer bredvid hoppas jag ska få stå ett tag till.

IMG_4296

 

 

Jag prövade att odla en del vitlök i täckodlingen. Det fungerar sådär. Lökarna satta i jord är betydligt längre komna och mycket jämnare i storlek – åtminstone sett till blasten. Men värst är ogräset. Det är nära på omöjligt att hålla reda på all kvickrot och fräken som letar sig upp. De vitlökarna får klara sig bäst dom vill och till hösten får grisarna städa upp i den här röran.

IMG_4302

en glad amatörs första hässja

 

 

 

 

Min vän K säger att det är förnuftigt att lära sig hässja. För kan man hässja kan man ha en get som överlever vintern. Och kan man det får man själv leva. K lånade ut lite hässjavirke för att jag skulle kunna öva. Eftersom jag har haft svårt att hitta information om hur man praktiskt går till väga följer ett bildreportage. Ta det för vad det är – en glad amatörs första hässja. Det finns säkert mycket jag inte har förstått.

IMG_4179

 

En hässjas konstruktion är genialt enkel. Den typ som används i mina trakter består oftast av fem stänger. Längden kan variera men den K har lånat mig är runt fyra meter. Kärringarna, dom A-formade stöden på sidorna, har fyra tvärsålar. Den översta stången lägger man i klykan överst.

Jag började med att lägga ut stängerna där jag ville ha hässjan och såg till att de var hyfsat lika långa.

IMG_4180

Sedan ställde jag upp kärringarna på vardera sidan, svagt lutandes bakåt.

IMG_4184

Kärringarnas stöd – det tredje benet – kan ha lite olika utformning. Antingen så här. Med en klyka utsågad ur en bräda.

IMG_4188

Eller så här, med spikplåt.

IMG_4190

Sedan är det bara att börja lasta på hö. Jag tycker det går bäst om man gör ordentliga paket som man lyfter på. Om man vill kan man ha två stänger i botten för det kan vara lite kinkigt med balansen på nedersta våningen. Allt eftersom det blir fullt lägger man på fler stänger.

IMG_4223

Sedan ska hässjan kammas. Det gör man för att vattnet lätt ska rinna längs hässjans utsida och inte tränga in till det torra höet i dess inre. Det bra att gå ett varv runt hässjan och räfsa bort gräs som ligger mot marken i nederkant så luften får fritt spelrum. Helst ska stänger och kärringar vara helt täckta så inte vattnet kan tränga in.

IMG_4195IMG_4282

Se – min första egna hässja!

 

IMG_4283