Att odla och att äta.

Att odla sin egen mat är lätt. Åtminstone i jämförelse med att äta den. Att dra upp lite potatis är ingen match, men att inte lika förbannat koka pasta av ren slentrian, det är värre. Det är en fråga om vanor. Daikon, har jag inga som helst matvanor av. Det är kul att odla Daikon, det går lätt och dom växer så det knakar. Men att göra av med dem. En del har jag lagt in, en del har jag gett bort och ytterligare lite lyckades jag gömma ner i en älggryta. Men resten?

En reaktion på ”Att odla och att äta.

Kommentarer inaktiverade.