Nästa års stora utmaning är professionalisering. Vi kan inte springa runt och leta efter sekatören varje gång vi ska skörda gurka! Att man odlar småskaligt behöver inte betyda att man odlar ineffektivt. Snarare tvärt om!
Lean är en filosofi och produktionssystem med ursprung i Toyota bilfabriker. Trots att det kan tyckas långt därifrån till våra småskaliga odlingar tror vi att det kan vara ett bra verktyg för att utveckla vårt arbete. En grundprincip inom Lean är att minimera slöseri (Muda). Jag roade mig med att tänka igenom vilka arbetsmoment vi utför när vi producerar ett vitkålshuvud. Sedan har jag börjat punkta upp var det kan förekomma slöseri.
Nästa steg är att identifiera några viktiga arbetsmoment (exempelvis: sådd, plantering, ogräsrensning, bevattning, skörd) och i detalj studera dessa. Inför nästa år hoppas jag vi har dokumenterade arbetsbeskrivningar för åtminstone de vanligaste arbetena.
När | Aktivitet | Material, verktyg, redskap | Slöseri |
Oktober | Kompost | ||
Djupgrävning | Bredgrep | ||
Januari | Planering av mängder | Dator, föregående års försäljning och odling | planerar för odling som inte motsvarar marknaden. planerar för odling som är mindre än vi kan klara av eller större än vi mäktar med. |
Sortval | Frökataloger
Dator |
Att välja för många sorter för att utvärdera och inte hinna utvärdera. | |
Fröbeställning | Dator | För stora mängder = slöseri med frö
För små mängder = oanvänd jord/marknad |
|
Betalning av fröer | Kräver att företaget har tillgång till pengar! | Förseningsavgifter. | |
Mottagning och sortering av fröer. | Inget bra system idag. Plastbackar? Mjölkpaket? Skall vara | Fuktskadade fröer,
Borttappade fröer, utspillda fröer |
|
Mars | Beställning av jord | Leverans var? | För stora mängder, för små mängder = behov av kompletteringsköp dyrt och tar tid. |
Betalning av jord | Kräver att företaget har tillgång till pengar! | Förseningsavgifter. | |
Maj | Fylla brätten med jord | Tömma jordsäck i större kar, därifrån ösa ner i brättet.
Behållare för jord (ca 0,5x1m) och kniv för att öppna jordsäck. Skrapa för att jämna av jorden. |
spilla jord,
bära jord |
Så frön i brätten | Så frön i brätten med hjälp av vakumsåmaskin. | Felaktigt antal frön i brätten. Handsådd slösar med tid | |
Vattna brätten | Ställa i brätten i vattenbad. Se till att ha plats för flera brätten – tar tid.
Välvattnade brätten är tunga. |
Kapacitet för att slippa vänta. Ställa direkt från såbord ner i vattenbad. | |
Gro i grokammare | Låt brätten gro i grokammare för jämn och snabb uppkomst | Gängliga plantor om de fått stå för länge. För torrt eller för fuktigt = döda och svaga plantor | |
Flytta över till ebb-och-flodbord | Täck med fiberduk. Ev tillskottsvärme? Vädring? | ||
Vattna regelbundet | Vattna för mycket, för lite. = skadade plantor | ||
. | |||
Juni | Flytta ut plantor till åkern | dåliga lyfthjälpmedel, kärror | |
Förberedelse bädd | fräs ytligt med jordfräs | ||
Plantera | med planteringsrör | felaktiga avstånd, skadade plantor | |
Vattna | vid plantering och efter behov. ca4 gånger / säsong | plantor skadade av planteringschocken Strul med vattenkopplingar. För få spridare = många omflyttningar |
|
Ogräsrensning | med hjulhacka i gångar, handhackor i bäddar | ogräs som vuxit sig för stora, gått i frö, konkurerar ut kulturen. Skada kulturen med redskap. | |
juli | turex | mot kålfjäril. Spruta varje eller varannan vecka | missad besprutning, onödig besprutning, skador på plantor |
september | bära ut backar | ||
skörd | skära av huvuden vid roten, ansa blad.
placera huvud i backar |
skador vid skörd | |
transport | bära backar till kärra | onödiga omlastningar | |
transport | köra kärra till tvättstation | ||
sköljning | spola av huvuden | ||
transport | bär in backen i skåpbilen, kör till butiken | onödiga omlastningar | |
transport | bär in huvud i butiken | onödiga omlastningar | |
prismärkning | placera ut prislapp vid back | felaktiga priser | |
ta betalt | i kontanter eller med izettle | för högt eller för lågt pris. | |
bokföring |
Det som retar mig jävligast med Lean är att de som sitter på modellen sällan eller aldrig är de som jobbar med den. Det blir en vonoben-piska bland alla andra därför att den saknar verklighetsförankring. Det här är första gången jag ser den användas rätt. Sen tycker jag att du ska räkna in den tid det tar dig att sitta och plugga lean och implementera det och det slöseri som eventuellt kan komma därur.
Bra att bara skriva ner det man tror är punkter att bli bättre på. Den listan kan du ha med vid besök hos odlarkollegor för att lära hur de löst det praktiska. De delar också med sig av sina erfarenheter av odlingsvärda sorter för vårt klimat.
Hur hade du tänkt att vi skulle ha tid att träffa odlarkollegor??? 🙂
Alla odlare bör ha även andra ’tids- och orkkonton’ än för produktivt arbete! Ex. NÖJES-tidskonto – där kan man påföra ’öppen spionage hos kollegor’…. de flesta odlare är riktig trevliga när de får besök och kan resonera jobbets vedermödor.;-)….. Sen har du kanske ett tidskonto som heter GYM – motion och där kan du lägga exempelvis joggningsrunda med hackan, bara byt sida så jämna muskelansträngningen ut sig!
Bra med fler konton att fördela tiden med.
Härligt med någon mer som är så ”nördig”, även om jag förstår att det är i högsta grad viktigt för överlevnaden när man är småföretagare. Jag håller på så där när det gäller morgon-, eftermiddags- och kvällsturerna runt djuren men utan något protokoll utan bara med fokus på att hålla nere antalet steg. Ju fler saker man måste gå och hämta och ju fler gånger man måste gå åt samma håll utan att producera max på den turen, desto längre tid tar det. Varje gång jag hittar något som gör att jag kan spara på en tur blir jag jätteglad men resten av familjen ser inte alls alltid samma vinst i detaljerna! Kommer gärna och tittar på bredgrepen men gärna längre fram när det inte längre finns något kvar att göra i trädårdslandet ;).
Jag hade stor behållning av boken ”the lean farm”. Recension kommer så småningom.