Så här ser det ut en vanlig förmiddag. Under natten är det någon minusgrad men så fort solen börjar titta fram lite före sex stiger temperaturen snabbt. På borden, under fiberduk, håller värmeslingar temperaturen på minst 15 grader. När temperaturen inne når 20 grader börjar automatiken att öppna luckorna och stigningen planar ut. Lagom till förmiddagsfikat orkar inte luckorna vädra ut tillräckligt med värme så då stiger det mot katastrofala höjder. Vid elva ringer jag Jakob som får gå ut och öppna stora portarna.
Vi har fortfarande lite finjustering kvar att göra – 35 grader är på tok för varmt – innan vi kan flytta ut alla plantor till växthuset.
Men hur går det då? Jag är nyfiken
Det är rätt spännande med reglerteknik. Vad ska man styra på, hur bra kan det bli osv. Lite nördigt kanske men kul 🙂
/Nina
Det går ganska bra!
Ja, reglerteknik är roligt, och jag har massor av idéer jag inte hunnit implementera. Först ut är nog mätning och luftfuktighetssensor. Vid hög luftfuktighet vill vi öppna luckorna även vid lägre temperaturer. Om jag hade koll på solinstrålningen skulle det vara ganska lätt att proaktivt öppna luckor när solen tittar fram.
Spännande och roligt! Roligt att höra hur ni tänker om växthuset.Ständigt denna brist på tid, jag brukar också ha mer idéer än tid.
Har du funderat på temperaturderivatan som ett indirekt mått på solinstrålning? Soligt = snabb temperaturökning tänker jag men det kanske inte fungerar i praktiken. Sen måste man väl också koppla ihop det med den aktuella temperaturen så att man inte börjar vädra en kall men solig dag, se till att systemet inte ballar ur om det är växlande molnighet osv.
/Nina
Nej, men det låter som ett intressant spår. Skillnaden mot omgivande temperatur och vindhastighet påverkar ju också hur snabbt en viss öppningsgrad på luckorna. Den nuvarande metoden är mycket enkel. En gång i minuten kontrolleras om temperaturen avviker från börvärdet (med hysteres). Om så är fallet öppnas stängs luckorna ungefär fem grader. I ärlighetens namn fungerar det tillräckligt bra för våra behov nu. (Tyvärr)
Man kommer långt med enkelt och robust. Det finns alldeles för många överkomplicerade system.
Tack för att du tog dig tid att svara!