Jag ägnar några dagar åt matlagning. Igår städade jag skafferiet. Några miljoner halvtomma mjölpåsar har försvunnit.
Jag funderar på hur matlagningen kan effektiveras. Mycket av mitt liv är genomtänkt och planerat men när det kommer till köket går mycket på improvisation. Det är inte för att jag tycker om att jonglera vid spisen och följa kulinariska infall. Tvärt om – det handlar snarare om ointresse.
Låt mig exemplifiera: Finns det något skäl att köpa pasta mer än en gång om året? Vi äter åtminstone ett kilo pasta i veckan i den här familjen – minst femtio kilo om året. Varför inte köpa det en gång för alla? Det kommer vara uppätet långt innan bäst före-datumet.
Eller salt. Finns det någon anledning att köpa salt mer än en gång i livet? Två-tre säckar livsmedelsgodkänt salt på säck kan inte kosta många kronor. Samma sak för socker, peppar (hela korn), nudlar eller diskmedel.
Förutom att det skulle innebära en enklare vardag skulle det underlätta när zombierna anfaller. Bilden nedan visar en prepper i vardande.
Jag har tänkt på liknande sätt – fast för oss faller det på förvaringsutrymme. Så om det inte är nåt problem…
Jag har hittat några enstaka mögliga pepparkorn när det stått ett tag. Brukar köpa City Gross enlitersförpackningar, räcker ett bra tag.
Charlie Söderberg skrev en bra sak. ”Behöver man fundera och oja sig över vad man ska laga för mat, då har man för små problem och för tråkiga intressen.”
Tycker jag stämmer jädrigt bra. Mat är numera något som bara blir gjort, då det finns intressantare saker att lägga hjärnkapaciteten på. Ändå har inte kvalitén på maten sjunkit nämnsvärt.
Som nämt ovan så är det platsbrist. Även att du låser dina pengar vid ett lager och förlorar räntepengar, det är inte Just-In-Time tänk. Du tar även en risk om något skulle hända som brand, vattenläcka, fukt eller möss. Priserna går upp och ner, det gäller att handla vid bra pris. Själv handlar jag väldigt mycket då ”lagervaror” är på kampanj eller extrapris. Varje vecka bläddrar jag igenom reklamen från olika affärer och väljer affär efter vilken som har erbjudande som passar. Efter ett tag lär man sig vilka priser som är riktigt bra och handlar riktigt mycket då.
Haha – jag känner mig påkommen! Jag har ju nyligen talat mig varm för Lean och så kommer det här!
Fast när det gäller pris borde ju förutsättningarna för att hitta bra priser öka om man köper mycket och när man inte är i akut behov av det…
Jag vill vänligen (men bestämt) rekommendera täta burkar till mjölet!
Har man mycket (eller många sorter som här med en baktokig sambo) är det väldigt trevligt att bara behöva slänga och diska ur en burk när det kommit hem kryp från affären. Istället för att rensa och slänga halva skafferiet…
I övrigt önskar jag mig en matkällare och ett skafferi när tomten eller tandfen eller vem det nu är ger mig ett hus 🙂
Platsbrist är ju bara förnamnet.
Jag ser dina enkilospåsar med ekologiskt socker. Jag skrev till Dansukker och frågade varför de inte gått över till tvåkilospåsar, socker blir ju inte direkt gammalt i första taget. Ekologiskt sett är ju en förpackning bättre än två, måhända har pappret i enkilospåsen lägre ytvikt. Svaret var att det vill inte kunderna ha enligt någon undersökning de gjort… Så då beställde jag och min syster en 25-kilos säck via en grossist som hon handlade från som kaféföretagare.
Salt använder jag mycket i produktionen och då köper jag 25-kilossäckar. Egentligen obegränsad hållbarhet men man får passa sig för kraftiga temperaturväxlingar. Bildas det kondens på säckarna kan man stå där med 25-kilosklumpar med salt, som är lite knepiga att använda.