Förra årets förkultivering blev inte mycket av. Salladen grodde inte alls, av kålen blev långa rangliga pinnar som knäcktes av vinddraget när katten gick förbi. Gräslöken syntes aldrig till. Sommarsquashen såg bedrövlig ut men blev det enda som överlevde utplanteringen. I år gäller devisen: Större, Bättre, Mer!

För någon vecka sedan, medan det fortfarande var barmark (Nu är vintern över oss igen!) satte jag igång. Resten av huset planterade om pelargoner.

Inspirerad av Eliot Colemans bok The new Organic Grower prövar jag i år jordkuber istället för krukor för plantorna. Med en press (köpt av Lyckliga fåret) har jag pressat fram jordkuber, 5x5x5cm stora. Verktyget kostar förstås en slant. Kanske sparar jag in det på krukor och hur som helst finns det något sympatiskt i använda en massa plastkrukor. Det cirkulerar avancerade recept på jord till kuberna på internet, de flesta verkar härstamma från Colemans bok. Ofta är det en blandning av torv, kompostjord, gödning och Perlite. Jag hade varken torv eller Perlite hemma och komposten låg djupt under snön. Vanlig planteringsjord fick duga.

Eftersom vi har det ganska svalt inomhus fick en del  fröer stå tillsammans med en elradiator i en skrubb tills de grott. Under tiden har jag sett till att hålla dem fuktiga. Chili, purjolök, tomat och gul lök har jag fått upp på det sättet. När de visar sig ställer jag dem i ett söderfönster. För säkerhets skull har jag satt dit några lysrörsarmaturer också. Om de gör till eller från vet jag inte. De är bestyckade med vanliga, slitna 36W lysrör på 3000°K. Fönstret sitter just ovanför trappan till övervåningen, där jag springer mest hela tiden, så det blir naturligt att titta till dem flera gånger om dagen.

Ute vräker snön ner. Det är början av april och jag längtar efter sommaren.