UTFLYTTARBREV FRÅN MARSTORP. DEL 3

Till nummer 1/2015 av tidningen Åter skev jag ett Utflyttarbrev. Förutom de ofta läsvärda utflyttarbreven är tidningen fylld av intressanta artiklar om allt från grisslakt till tovning. Alltid med ett positivt och kravlöst tilltal. Prenumerationen kostar fåniga 30 kronor per nummer och rekommenderas starkt. Här på bloggen kommer jag publicera mitt utflyttarbrev som en följetong i tre delar.

Den första delen av utflyttarbrevet finns här och den andra delen finns här.

IMG_3665

 

Vi har diskuterat, fram och tillbaka, om vi ska skaffa andra djur. Bin skulle ge fin honung, får skulle kunna röja upp runt huset och en ko skulle ge oss mejeriprodukter. I år har vi valt att förfina det vi redan påbörjat istället för att dra igång nya projekt. Även om vår verksamhet är småskalig är det viktigt för oss att arbeta förnuftigt och genomtänkt. Jag blir stressad när jag inte kan förutse vad som ska hända inte tycker om att lämna saker åt slumpen. Därför planerar jag mycket och gärna. De första åren rörde planeringen mest vad som skulle sås var och när. När vi på senare tid driver gården mer som ett företag blir pengar en viktig planeringsfråga. När arbetsbelastningen ökar och vi dessutom är två familjer som driver företaget tillsammans blir det viktigt att planera även själva arbetet. Vad ska göras, när och av vem?

Ada och Bertil skördar spenat

Ada i squashodlingen

Förra året var vår omsättning ungefär fyrtio tusen. Det täcker våra utgifter men ger inte mycket över. I år räknar vi med en omsätning en bit över hundra tusen. Inte heller då kommer vi att kunna plocka ut en rimlig timlön. Men det hoppas vi verkligen kunna göra på sikt. Det är ohållbart att jordbrukare med låga timlöner ska subventionera billig mat. Om vi inte ser till att faktiskt få betalt för vårt arbete lägger vi krokben både för oss själva och för våra kollegor.

Efter varje arbetspass antecknar vi vad vi gjort och ur lång tid det tog. Under 2014 arbetade jag ungefär 500 timmar och Jakob ungefär 300 timmar. Under 2015  kommer vi siktar vi på ungefär 600 timmar var. Det motsvarar halvtidsarbete under maj till september. Mars–april blir det lite färre timmar än så och det samma gäller oktober. November till januari ska vi försöka ta ”ledigt”. Åtminstone från gårdsföretaget. Jag har ett lönearbete som arkitekt på ett kontor i Umeå. Där jobbar jag heltid under vinterhalvåret och halvtid under sommaren. Jag är tacksam att jag har ett lönearbete med så stor frihet. Jag gör vad jag kan för att min arbetsgivare inte ska drabbas när jag går ner i tid på sommaren. Och omvänt måste alla gårdssysslor på något sätt bli gjorda även när jobbet tar mycket av min tid. Jag trivs i grunden med kontrasterna mellan lönearbetaren–arkitekten och entreprenören-gönsksbonden men det är en ständig utmaning att hitta en balans mellan de två.

Albin sprutar med turex i kålodlingen

IMG_7801

Ibland känns det som att vi lurat systemet. Jag jobbar deltid och Ulrika har varit sjukskriven i perioder. När vår dotter Ada föddes var vi hemma båda två i ett halvår. Vi försöker leva billigt. Men vi oroar oss sällan för pengar. Och det är mycket sällan vi inte kan köpa det vi – verkligen – vill ha.

Vi har nu bott i Tvärålund i fem år. Mitt liv har kretsat kring djuren, grönsakerna, hantverket och företaget. När vi flyttade till hit var jag missnöjd med hur jag levde mitt liv. Jag kände mig oansvarig – medveten om orättvisor, klimathot och samhällets sårbarhet men förmådde inte agera. Idag är jag stolt över vad jag gör och hur jag lever. Arbetet på gården har gjort mig lite klokare, starkare och mycket mer ödmjuk än tidigare.

Nu börjar jag längta även efter annat. Jag har knappt varit utanför gården de senaste åren men nu börjar jag längta efter att resa igen. Jag skulle gärna ha ro att läsa skönlitteratur. Kanske vill jag i någon form engagera mig politiskt. Det betyder förstås inte att jag “tröttnat” på självhushållningen – bara att den blivit en så självklar att det nu finns plats även för andra delar av livet.

 

13 reaktioner på ”UTFLYTTARBREV FRÅN MARSTORP. DEL 3

  1. Mycket inspirerande! Tack för att du delar. Man blir sugen att åka förbi och handla av era grönsaker. Synd bara att det är drygt 100 mil bort 🙂

  2. Om ändå många som ville kunnat få komma å se, uppleva å smaka på detta, dessa ljuva kreationer ni åstadkommit! Very good nighbourhood!! 🙂

  3. Min lösning på att få ihop ekonomin är att förädla så mycket som möjligt. Helt egna produkter bestämmer man själv priset på och behöver inte snegla på andra butiker.

  4. Vad fint skrivet!
    Jättekul att läsa om ert liv, det låter som ni LEVER så himla mycket! Skulle gärna ha stora delar av mitt liv mer som ert 🙂
    Lycka till mer årets sådd!

  5. Tack för inspirationen,

    här i tyskland finns det solidarisk ekologisk jordbruk som blir fler och fler. Och familjen och jag har tur at vi har det i närheten 0,8 mil.
    Vi har omkring 35-40 sorter olika grönsaker som vi odla och skörda på ca. 1,3 ha. Vi har 3 utbildade jordbrukare som jobba halvtid och up till 110 medlemar som hjälper till och som betala mellan 280 och 520 kr per månad för skörden. Vi festar, skratta, planera och prata mycket. Så att det blir bra Gemeinschaft och mindre Gesellschaft. Önskar är ett bra odlings & skördeår. Hälsningar Astrid

  6. Jättefin läsning, tack!

    Om du skulle rekommendera en bok att börja med vad gäller småskalig odling (har kolonilott), vilken skulle det vara då?

  7. Ljudböcker är världens bästa uppfinning för oss med rastlösa händer!
    Det går att lyssna samtidigt som händerna pysslar med disk, stickning eller sådd. Dessutom somnar jag inte mitt i en sida längre (om jag inte åker tåg då…).

  8. Oj vad inspirerande läsning! Tycker det är så roligt att följa den här bloggen 🙂 Det här är precis vad jag drömmer om. Att slå mig ner på släktgården och sakta bygga upp ett småskaligt lantbruk. Jag är bara 17, men har redan konstaterat att jag nog är bonde i själen, haha!

  9. Wow!
    Väldigt inspirerande att läsa och häftigt att du vågade ta steget mot någonting nytt. Devisen att alla kan göra något är vacker och himla härligt att ha fått ta del av din (er) resa!

  10. Önskar så mycket att jag en dag ska få leva ett liknande liv! Maken är med på noterna men inte barnen… Men ”snart” så lämnar de kanske boet och vi får förverkliga vår dröm… Så länge får vi inspireras av bl.a. dig! Keep up the good work!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *