Tidning för fjäderfäskötseln no 2

Då vi nyligen bygt hönshus har jag funderat en del på hur vi bäst ska sköta hönsen. Ett är säkert – vi gör inte som man gjorde i Finland 1896. Här är ett litet citat jag hittat i Tidning för fjäderfäskötseln no 2 från det året. Hela tidskriften finns att läsa på Finlands nationalbiblioteks webbplats.

Till frukost gifves kl. 6 på morgonen så kalladt blötfoder, hvilket tillredes sålunda: Klöfver, eller annat godt hö, råg- eller hvete- brådd skares (2 a 3 centim. 1.), uppblötes med hett vatten och uppblandas en half timme derefter med hvetekli och hafremjöl, så att grönfodret utgör minst hälften af det hela, till en icke flytande massa. — I stället för ofvansagde grönfoder kan äfven begagnas fvån stallsoeh ladugårdsvindarne uppsamladt hoaffall. utur hvilket de längsta höstråen före begagnandet bortplockas. — Uti blötfodret kan äfven tillsättas helt litet, men väl sönderkramad, kokt potatis, så blifver rätten för hönsen begärligare. Men mycket potates, såsom fettbildande, är skadlig för äggproduktionen. Kl. 10 borttagas matkärlen och rengöras. Derefter gifves krossad gips, få mycket hönsen äta. Tillfälle till motion beredes hönsen genom torfmull, hvaraf efter frukostmålet lagges ungefär 15 Ht. i en hög på golfvet. Uti mullen bada sig nu hönsen och krafsa af hjertans grund. Ett par näfvar hafre-agnar kastas på golfvet sedan hönsen upphört att bada sig. Vatten, rent och rikligt, tillhandahålles hönsen ständigt. Skummad sötmjök gifves efter tillgång, ungefär 1 liter för 10 höns per dag. Kl. 1 gifves middagsmålet af samma slag som frukosten. Kl. 2 ytterligare krossad gips. Grof sand i en låda bör ständigt finnas. Före skymningen, men senast kl. 5, gifves qvällsmålet, bestående af helsäd (oblandad), som utsprides på golfvet, ena dagen hvete, andra dagen korn, tredje dagen haffa o. s. v. en knapp liter för 10 höns per dag. Ett kålhufvud hänges vid väggen i hönshuset på ett starkt snöre ungefär en half meter från golfvet, på det hönsen ständigt måtte hafva något att plocka uti. Matkärlen, så konstruerade att hönsen icke kunna krafsa uti dem, borttagas efter frukost- och middagsmålet samt rengöras. Dryckeskärlen böra vara så placerade att de icke förorenas af hönsen. Hönshuset bör vara ljust, varmt och torrt.

Vi ger sällan hönsen foder före klockan sex – och defnitift inte blötfoder. Istället för krossad gips har vi snäckskal och hittills har vi aldrig hängt upp ett kolhuvud på väggen.

2 reaktioner på ”Tidning för fjäderfäskötseln no 2

  1. Jag antar att gips/snäckskal har något med äggskalen att göra…?
    Vad äter hönor ute i skogen för att detta ska hålla? (Vart nu vilda hönor skulle kunna bo? Har aldrig träffat någon.) Eller är det bara vi som vill ha skalen lite hållbarare för att vi inte behöver picka oss ut ur dem?

    1. Vi ger gönsen snäckskal. Precis som du gissar är det för äggskalen. Med kalkbrist blir skalen tunna och sköra. Vilda hönor bor i de indiska djunglerna. (Googla: röd djungelhöna). Jag gissar att de hönorna inte la 300 ägg om året…

Kommentarer inaktiverade.