öl från början?

Jag tycker som bekant om att förstå hur saker fungerar. Öl till exempel. Jag har bryggt fem sex satser med köpt malt, humle och jäst. Det blir gott, billigt och är ett trevligt, om än kladdigt, söndagsnöje.

Men jag är lite provocerad av att behöva köpa malt. Jag har bara gjort lite planlöst googlande i frågan men det tycks vara ganska noga med vilka sorter man använder. Har någon av mina läsare försökt odla korn och humle själv för ölbryggning? Dela i så fall genast med er av vad ni lärt er!

Livskamrat

Jag skulle inte kunna leva utan min etikettskrivare. Den märker pärmar, mappar, verktyg krukor och – brätten. Här har jag just skrivit ut några meter etiketter som jag imorgon ska klistra på alla våra tomma brätten. Då slipper vi strula med det när det är som mest hektiskt och det blir en dubbelkoll. Finns det något osått brätte när veckan är slut har vi missat något.

Den här modellen har USB-anslutning så jag kan skriva ut etiketterna direkt från mina listor utan att använda apparatens lilla tangentbord.

S/MdV v22->26@Å23 betyder Sallad av sorten Maravilla de Verano som sås vecka 22 och planteras ut vecka 26 i bädden märkt ”Å23”. Klart som korvspad.

kompostförsök

 

Ett av mina första inlägg här på bloggen handlade om min dåvarande kompost. Den fungerade bra men sedan jag växte ur den har det liksom aldrig riktigt fungerat. Jag skäms för att säga det men mina komposter har varit ganska bedrövliga högar. Ogräsbemängda och utspridda. Nu hoppas jag att vi har hittat ett system som kan fungera. Vi använder IBC-tankar med ett vednät inuti. Tankarna kan stå där de behövs – till exempel utanför hönshuset och vid sköljstationen. När de är fyllda kan vi flytta ihop dem med traktor. Över vintern kan de stå i växthuset så de inte bottenfryser. Det gäller att hålla ordning på fukten och vi får experimentera med om det är bäst att ställa ihop flera bingar eller täcka dem med presenning.

brevkompis på skatteverket

Jag har en brevkompis på skatteverket. Hen är mycket intresserad av odling och ställer många intelligenta och nyfikna frågor. Som alla nybörjare har hen en lite naiv bild av vad som är möjligt att åstadkomma i vårt nordliga klimat. Som i hens senaste brev:

”Har ni haft någon ökad försäljning under 2016 hänförligt till odling i växthuset, så ombeds ni uppge och visa detta, t.ex. genom utdrag på försäljningskonto i bokföringen.”

Ökad försäljning av grönsaker i ett kallväxthus i Västerbotten under årets första kvartal? I wish.

Odlingsplanering 6: fröförvaring

img_1774.jpg

Eftersom vi har bra ordning på vad som ska sås när i år kan vi också ha bra ordning på alla fröpåsar. Så här gör vi: Alltihop ligger i en plastback med lock. I backen finns fröpåsar märkta med veckonummer 18-26. I dessa ligger de fröer som hör till respektive vecka. Det innebär att de fröer som inte ska användas för tillfället inte riskerar bli blöta eller komma bort och de som faktiskt ska användas är lätta att hitta.

 Ibland används samma fröpåse vid vid flera tillfällen. Då är fröpåsen märkt med flera veckonummer. När den första sådden är färdig flyttas fröpåsen fram till nästa den påse som hör till nästa sådd. På bilden nedan kommer salladen först sås vecka 20. När det är avklarat tejpas fröpåsen igen och läggs i plastpåsen märkt 24.



  

plockaren med bildbevis

Om ni minns var det en jävla massa tjat om min hemmabyggda hönsplockare i vintras. Nu har vi prövat den vid två tillfällen och den konstaterat att den fungerar. Här är ett bildbevis. Det är lite pinsamt att just den fågel vi filmade hade kvar några små fjädrar. Ni får ta mitt ord på att det brukar bli ännu bättre. Redan så här är det en enorm förenkling jämfört med att plocka för hand.

Innan vi stoppar dem i plockaren skållar vi dem i sextio -sextiofemgradigt vatten i en knapp minut. När man känner att fjädrarna lossnar lätt är de färdiga. Är vattnet för varmt riskerar man att skinnet lossnar helt.

Plockaren är alltså byggd av en gammal tvättmaskin, en överbliven elmotor, lite delar från en byggsåg och gummifingrar köpta på ebay. Kostanden är en bra bit under tusenlappan – arbete oräknat. Två små förbättringar väntar till nästa slakt. Dels borde den gå lite långsammare, dels borde det strila vatten över fåglarna så att fjädarna inte geggiar ihop längs sidorna.

Vi har slaktat ett gäng årsgamla australorpingtontuppar. De är verkligen enorma – vi blev tvugna att köpa en slakttratt tänkt för kalkoner för att få ner dem! Om några dagar kläcks förhoppningsvis fyrtio kycklingar. Hälften av dem är rimligtvis tuppar och slaktas till hösten.

Odlingsplanering 5: dokumentation

Odlingsplaneringen sker i googles moln men när det gäller dokumentation är det bäst med fysiska papper. Jag skriver ut ett antal rapporter från mitt kalkylblad och sätter i en pärm. På bilden nedan ser ni listan med det som ska förkultiveras sorterade efter såvecka. Motsvarande listor finns för utplantering, gödsling, sådd och täckning med duk. Innan hösten kommer pärmen kompletteras med skörderapporter att fylla i.

Allt eftersom bockar vi av och dokumenterar det faktiska datumet och eventuella kom ihåg eller avvikelser (”plantorna alldeles för stora!” eller ”dålig uppkomst”).

Kolumnen nyttjandegrad anger hur stor del av brättet som ska användas. Som ni ser är det flera sådder där vi egentligen behöver 96% uppkomst i varje brätte. Det är inte realistiskt utan vi räknar kallt med att inte ha plantor till hela raden. Alternativet vore att så två brätten men det skulle innebära mycket merarbete och vi skulle behöva köpa fler brätten. Det är det inte värt.

Alltihop är utskrivet på ett vattentåligt papper och vi använder blyertspennor som tål frost och fastnar bra. Pappret heter Rite-in-the-rain och finns hos diverse MÖP-butiker på nätet.

Odlingsplanering 4: skördeprognos

OBS! Detta inlägg innehåller mycket spekulativa siffror

Utifrån antal radmeter och uppskattad avkastning per kvadratmeter räknar jag fram en skördeprognos. För varje sort matar jag in en enhet (t.ex. kg för lök eller buntar för grönkål), avkastningen i enheter per kvadratmeter och försäljningspris. Utkommer en prognos av det totala värdet på skörden. Som ni ser är några sorter, som spenat och småblad, mm satta till noll. Det beror på att jag inte har några bra avkastningstal för dem. Generellt är det mycket svårt att hitta uppgifter på avkastning i vår typ av intensivt jordbruk.

Själva har vi varit dåliga på att följa upp hur mycket vi skördat av varje gröda. I år ska det bli skärpning och jag hoppas att vi inför 2017 har bättre siffror både på avkastning och kulturlängd. Antalet dagar från sådd/utplantering till skörd beror på när under säsongen man sår. Det som växer under högsommaren kräver färre dagar än det som ska orka växa upp under höstmånaderna. Sådant är väldigt klimatberoende och jag har inte hittat några bra uppgifter för vår klimatzon. Får vi fram något användbart lovar jag att dela med mig.

Nåväl, totalsumman reduceras med en klantfaktor. Det är trots allt inte alla broccolihuvuden som blir något och ibland äter fåglarna upp alla ärtor vi sått. Jag har dragit till med 50% – vi kommer bara skörda/sälja hälften av det vi sått. På sikt är det givetvis på tok för liten andel men i år känns det tryggt. Hellre lova för lite och leverera för mycket än tvärt om.

Jag ser fram mot att följa upp siffrorna i november och se rätt (fel) vi träffade!

Art Sort  

Enhet för skörd

Totalt antal enheter Totalt värde
Centuarion Gul lök kg 300 6 000 kr
Red Light Röd lök kg 100 2 500 kr
Boldor Gulbeta kg 75 2 625 kr
Boldor-ds Gulbeta kg 75 2 625 kr
Bright Lights Mangold 0 0 kr
Action Rödbeta kg 75 2 625 kr
Action-ds Rödbeta kg 75 2 625 kr
Cylindra Rödbeta kg 75 2 625 kr
Palco F.1 Spenat 0 0 kr
Bolero Morot kg 465 18 600 kr
Purple Haze Morot kg 105 4 725 kr
Rainbow Morot kg 225 10 125 kr
Opaal RZ Blomkål st 184 7 360 kr
Lord Broccoli st 368 14 720 kr
Westland Winter Grönkål buntar 390 11 700 kr
Blaril Kålrabbi st 115 2 300 kr
Superschmelz Kålrabbi st 69 2 070 kr
Vige Kålrot kg 92 1 840 kr
Joy Choy Pak Choy st 138 2 760 kr
Nero di Toscana Palmkål buntar 172,5 5 175 kr
Redbor F.1 Purpurkål buntar 172,5 5 175 kr
Ruccola Ruccoa 0 0 kr
Rädismix Rädisa 0 0 kr
Integro Rödkål st 184 6 440 kr
Caraflex Spetskål st 57,5 1 438 kr
Filderkraut Spetskål st 57,5 2 013 kr
Svedjerova Svedjerova st 1350 6 750 kr
Castello Vitkål st 460 13 800 kr
Ambasador Squash st 102 2 550 kr
Gold Rush Squash st 102 2 550 kr
Rondini Vintersquash st 90 2 700 kr
Uchiki Kuri Vintersquash st 96 2 880 kr
Superdukat Dill 0 0 kr
Witkiem Bondböna kg 42 1 680 kr
Maxi Brytböna kg 30 3 000 kr
Nassau Brytskärböna kg 28,5 2 850 kr
Sweet Horizon Sockerärt kg 6,65 1 330 kr
Reuzensuiker Sockerärt kg 6,65 1 330 kr
Rocdor Vaxböna kg 27 2 700 kr
Maravilla de Vera Sallad st 1575 55 125 kr
Redial Sallad st 450 15 750 kr
Tourbillon Sallad st 450 15 750 kr
Craquerelle Du M Sallad st 1125 39 375 kr
Expertise Sallad st 450 15 750 kr
Bartelly F.1 Tomat kg 40 3 600 kr
Cheramy F.1 Tomat kg 20 1 800 kr
Ebeno Tomat kg 20 1 800 kr
Matina Tomat kg 75 4 500 kr
Petula Tomat kg 50 3 000 kr
Kalunga F.1 Gurka kg 75 3 375 kr
Vit Vintersallad 0 0 kr
Blandad asiatisk kål 0 0 kr
Potatis Potatis kg 414 8 280 kr
Summa   330 290 kr
    klantfaktor 50% 165 145 kr
    Realistiskt värde    

165 145

kr

Odlingsplanering 3: Dukkoreografi

I år gör vi ett experiment. Inspirerade av Jean-Martin Fortiers bok The Market Gardener testar vi att täcka jorden med ogräsduk några veckor innan plantering. Tanken är att fräsa och göra iordning såbädden, täcka några veckor, flamma bort det ogräs som fortfarande lever och så eller plantera utan att röra runt i jorden. Under den svarta duken blir det – åtminstone i teorin – varmt och fuktigt. Då gror många av de ogräsfrön som vilar i jorden men eftersom duken stänger ute ljuset dör de när de grott. Alltjämt – i teorin.

Eftersom vi är lite snåla köper vi inte markduk till hela odlingen i år. Det innebär att vi får dansa runt med dukarna över fälten allt eftersom. När vi sår en bädd flyttar fräser vi och använder duken någon annanstans. För att komplicera det hela är duken vi använder fyra bäddar bred så det är en utmaning att få allt att klaffa.

Nedan grafiskt illustrerat. Veckor lodrätt, grått är duktäckning. Varje duk har ett littera 1-12. F betyder fräsning, P plantering och ds är direktsådd. Grönt betyder gröda i jorden.

Skärmklipp