Min vän K säger att det är förnuftigt att lära sig hässja. För kan man hässja kan man ha en get som överlever vintern. Och kan man det får man själv leva. K lånade ut lite hässjavirke för att jag skulle kunna öva. Eftersom jag har haft svårt att hitta information om hur man praktiskt går till väga följer ett bildreportage. Ta det för vad det är – en glad amatörs första hässja. Det finns säkert mycket jag inte har förstått.

 

En hässjas konstruktion är genialt enkel. Den typ som används i mina trakter består oftast av fem stänger. Längden kan variera men den K har lånat mig är runt fyra meter. Kärringarna, dom A-formade stöden på sidorna, har fyra tvärsålar. Den översta stången lägger man i klykan överst.

Jag började med att lägga ut stängerna där jag ville ha hässjan och såg till att de var hyfsat lika långa.

Sedan ställde jag upp kärringarna på vardera sidan, svagt lutandes bakåt.

Kärringarnas stöd – det tredje benet – kan ha lite olika utformning. Antingen så här. Med en klyka utsågad ur en bräda.

Eller så här, med spikplåt.

Sedan är det bara att börja lasta på hö. Jag tycker det går bäst om man gör ordentliga paket som man lyfter på. Om man vill kan man ha två stänger i botten för det kan vara lite kinkigt med balansen på nedersta våningen. Allt eftersom det blir fullt lägger man på fler stänger.

Sedan ska hässjan kammas. Det gör man för att vattnet lätt ska rinna längs hässjans utsida och inte tränga in till det torra höet i dess inre. Det bra att gå ett varv runt hässjan och räfsa bort gräs som ligger mot marken i nederkant så luften får fritt spelrum. Helst ska stänger och kärringar vara helt täckta så inte vattnet kan tränga in.

Se – min första egna hässja!