Bladmögel och inte.

 

Jag brukar vara rätt skeptisk till odlandets husmorskurer. Ni vet – ”strö lite sågspån” eller ”tomater älskar morötter”. Men här om dagen blev jag paff. I våras sådde jag några rader varannan Potatis och varannan Bondböna.

 

 

IMG_5249

 

Det är fortfarande fina, friska, potatisplantor men några meter bort – där jag inte samodlad – har bladmöglet tagit över helt. Det är samma jord och samma sort (Princess). Om det beror på att potatisarna står glesare, mer vindskyddade eller någon märklig mellanartslig samverkan har jag ingen aning om.

IMG_5250

 

 

 

 

 

 

Bondbönsskörden från helvetet

IMG_5216

Idag skördade vi ungefär tvåhundra liter bondbönsskidor. Det tog ungefär en halvtimme. Att sprita dem tog kanske två timmar och resulterade i tjugo liter bönor. Sedan kokade vi bönorna och skalade av det yttre vita skalet. Det tog hela jävla eftermiddagen.

IMG_5231

Nu ligger nästan precis tio kilo i frysen. Fram emot jul hoppas jag fått tillbaka aptiten på bondbönor.

IMG_5237

Det bortrensade blir fin mat för komposten.

 

IMG_5238

Kvar på åkern finns nästan lika mycket till. När vi skördar dem tror jag vi struntar i att skala dem.

Tidning för fjäderfäskötseln no 2

Då vi nyligen bygt hönshus har jag funderat en del på hur vi bäst ska sköta hönsen. Ett är säkert – vi gör inte som man gjorde i Finland 1896. Här är ett litet citat jag hittat i Tidning för fjäderfäskötseln no 2 från det året. Hela tidskriften finns att läsa på Finlands nationalbiblioteks webbplats.

Till frukost gifves kl. 6 på morgonen så kalladt blötfoder, hvilket tillredes sålunda: Klöfver, eller annat godt hö, råg- eller hvete- brådd skares (2 a 3 centim. 1.), uppblötes med hett vatten och uppblandas en half timme derefter med hvetekli och hafremjöl, så att grönfodret utgör minst hälften af det hela, till en icke flytande massa. — I stället för ofvansagde grönfoder kan äfven begagnas fvån stallsoeh ladugårdsvindarne uppsamladt hoaffall. utur hvilket de längsta höstråen före begagnandet bortplockas. — Uti blötfodret kan äfven tillsättas helt litet, men väl sönderkramad, kokt potatis, så blifver rätten för hönsen begärligare. Men mycket potates, såsom fettbildande, är skadlig för äggproduktionen. Kl. 10 borttagas matkärlen och rengöras. Derefter gifves krossad gips, få mycket hönsen äta. Tillfälle till motion beredes hönsen genom torfmull, hvaraf efter frukostmålet lagges ungefär 15 Ht. i en hög på golfvet. Uti mullen bada sig nu hönsen och krafsa af hjertans grund. Ett par näfvar hafre-agnar kastas på golfvet sedan hönsen upphört att bada sig. Vatten, rent och rikligt, tillhandahålles hönsen ständigt. Skummad sötmjök gifves efter tillgång, ungefär 1 liter för 10 höns per dag. Kl. 1 gifves middagsmålet af samma slag som frukosten. Kl. 2 ytterligare krossad gips. Grof sand i en låda bör ständigt finnas. Före skymningen, men senast kl. 5, gifves qvällsmålet, bestående af helsäd (oblandad), som utsprides på golfvet, ena dagen hvete, andra dagen korn, tredje dagen haffa o. s. v. en knapp liter för 10 höns per dag. Ett kålhufvud hänges vid väggen i hönshuset på ett starkt snöre ungefär en half meter från golfvet, på det hönsen ständigt måtte hafva något att plocka uti. Matkärlen, så konstruerade att hönsen icke kunna krafsa uti dem, borttagas efter frukost- och middagsmålet samt rengöras. Dryckeskärlen böra vara så placerade att de icke förorenas af hönsen. Hönshuset bör vara ljust, varmt och torrt.

Vi ger sällan hönsen foder före klockan sex – och defnitift inte blötfoder. Istället för krossad gips har vi snäckskal och hittills har vi aldrig hängt upp ett kolhuvud på väggen.

Äntligen – en kvarn.

IMG_5031

Titta vad som står i ladugårn nu – en kvarn! Efter en ny kabel, lite smörjning och spänning av drivremmarna går finfint. Med den hoppas jag vi kan mala det korn vi odlat själva. Kanske kan vi också köpa helt korn av någon bonde i närheten till grisarna och på så sätt sänka deras matkostnader rejält.

IMG_5035

Här är kvarnstenarna. Jag har inte begripit hur man justerar mellanrummet.

IMG_5040

 

Det som kommer ut nu är nog ganska lagom till grisarna men för människor är det lite för grovt.

IMG_5089

eltorkade tomater

 

 

IMG_5021

 

Det blir mycket tomater nu. Mångt mycket mer än vi kan äta. Som ett experiment har jag soltorkat  (nåja) dem i ugnen. Recepten säger att det borde ta några timmar men för mig handlar det snarare om dagar innan dom är ordentligt torra. Jag delar dem i halvor eller klyftor lite beroende på storlek och lägger dem på plåtar. In i ugnen på varmluftsläge och ungefär 60 grader. Så rör jag om ibland och byter plats på plåtarna. Jag torkar dem ganska hårt – betydligt mer än de mjuka soltorkade tomater man köper i plastpåse. Jag inbillar mig att de håller bättre så.

IMG_5008

 

Åtskilliga nätter senare:

IMG_5015

Inflyttning

 

IMG_4966

Sommarens stora byggprojekt har varit hönshuset. Nu är det äntligen inflyttningsklart och i kväll bar vi över hönsen. Städorken i det gamla har varit ganska usel på sistone. Hönsen skulle ju ändå flytta ”vilken dag som helst”. Nu är det rent och fräsht för en stund. Hönshuset är inrymt i en befintlig bod som vi isolerat med spån. Vi har reglat upp ett nytt golv, lagt en begagnad plastmatta på det och byggt ett vindsbjälklag. Väggarna är målade med linoljefärg för att hålla det lättstädat och för att liva upp lite. En glasvägg delar av hönsen från förrummet. Den är byggd av en ytterdörr vi fick från grannens ladugård när dom flyttade och några skåpsdörrar fyndade på auktion för några tior.

Golvytan är ungefär sju kvadratmeter. Följer man reglerna för ekologiska höns innebär det att vi kunde haft 45 hönor här inne. Vi nöjer oss nog med runt tjugo på vintern. På sommaren är det kanske lite fler innan vi ätit upp tuppkycklingarna.

IMG_4928  IMG_4993

Svarthavren

 

IMG_4896

Titta det växer, vill jag ropa åt grannarna som går förbi med hunden. Riktig svarthavre. Jag går och stryker med handen över axen, känner hur det kittlas i handflatan och är stolt så jag kan spricka.

 

Som man plöjer får man så

 

IMG_4894

Ikväll har jag fortsatt bryta ogräsvall. Med lite teknik börjar det gå riktigt bra att lägga ogrässvålen under jord, även om det inte blir särskilt djupt. Att köra tvåhjulstraktor är en konst. Som ni ser på bilden kör jag med högerhjulet lite längre in än vänsterhjulet. Då kan det gå i den tidigare plogfåran. Början av augusti är en lite okonventionell tid att plöja men jag är rädd att inte hinna färdigt allt innan vintern om jag inte börjar nu. Jag har svårt att bestämma mig för om jag ska fräsa det plöjda nu i höst, till våren eller nöja mig med harvning.

IMG_4886

I år igen – bondbönor

 

 

Jag är medveten om att jag börjar bli tjatig – men jag kan inte nog uttrycka min kärlek till Bondbönan. Tacksammare och givmildare gröda får man leta efter.

IMG_4872

I bakgrunden en nyköpt och lärorik bok som jag snart ska skriva några rader om.